Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagan om den stora jätten Bam-Bam och feen Viribunda — av Alfaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»God kväll igen», sade hon och lyfte upp
huvudet samt fäste en genom-trängande blick på
den lille herdegossen. »Vem är du, och vad är
du ute i för ärende?»
Toto sade sitt namn och berättade, att han
var ute för att söka konungens av Pamfylien
son, vilken blivit bortrövad av jätten Bam-Bam.
»Och så har du räknat ut, att jag skall
hjälpa dig», sade den gamla häxan och såg på
honom med ett för-smädligt leende. Hennes ton
var så gäckande och hånfull, att Toto kände,
att han blev alldeles röd i ansiktet, och han
hade stor lust att låtsa, som om detta ej
varit hans egentliga ärende, utan som om han
kommit hit händelsevis. Men så tänkte han,
att det var bäst att vara modig och säga
sanningen rent ut.
»Ja, jag tänkte ni kanske skulle vilja vara
snäll och hjälpa mig», sade han sakta.
»Och varför trodde du det?» Hennes röst
ljöd något blidare.
»Jo», sade Toto, »det var någon som sade,
att ni var mycket mäktig och icke egentligen
elak, utan oftare hjälpte människorna än
fördärvade dem.»
Den gamla häxan satt tankfull en stund.
»Nåja, jag skall hjälpa dig, Toto», sade hon till
slut. »Vet du säkert, att det är jätten Bam-Bam,
som bortfört prinsen?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
