Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den flytande ön — efter J. Moe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
igen. Men ett vackert dock-hus hade hon fått,
med stolar och bord och en byrå i det ena
hörnet.
Det var en lördag. Till söndagen väntade
hon sina vänner Maria och Lisa på besök.
Därför ville hon kläda dockhuset på bästa sätt. Där
städades, och på golvet ströddes enris och
gula doftande blommor. Men hon ville ha
något att lägga på byrån till prydnad. Hon
mindes, att vid Svart-tjärnen lågo vackra
snäckskal med gula och bruna ränder på.
Beata begav sig strax till tjärnen, kröp
under hassel-buskarna och rönnarna och samlade en
mängd skal. Bäst det var, hörde hon en fågel
skrika så underligt nere i tjärnen. Hon tittade
ut över vattnet och såg då en stor fågel simma
omkring där. Den hade lång, blå-skimrande hals
och vitt bröst, men på ryggen var den glänsande
svart. Han sam så fort, att det stod små vågor
på sidorna om honom. Men bäst det var, dök
han och var borta.
Beata stod och stirrade på vattnet och
väntade, att han skulle komma upp igen. Hon
började tro, att den stackars fågeln hade
drunknat; då fick hon plötsligt se honom skjuta upp
långt borta, nästan mitt ute på vattnet. Han slog
med vingarna, så att det blev stora ringar på
vatten-ytan, allt vidare och vidare. Så sam han
åter långsamt rakt mot en liten grön ö, som låg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
