Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meningsförtydligande af rytmiska ljudserier - Naturens röster; fågelsång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
158 MENINGS FÖRTYDLIG AN DE AF RYTMISKA LJUDSERIER
ning, naturen ingjuter i ett poetiskt sinne, utan också
och mera särskildt på naturens röster, hvilka liksom
föresjunga skalden sina dikter och uppfordra honom
till efterlikning och täflan.
Af dylika naturens röster är det i synnerhet
fåglarnas sång och läten, som hos skilda folk och i skilda
tider på allvar ansetts vara ett verkligt språk, som man
försökt uttyda, så godt man kunnat. Åtminstone i
Tyskland och Frankrike har folket rent ut kallat fåglarnas
språk för »latin»; så t. ex. berättar en fransk folkvisa
om vakteln:
La caille dit en son latin,
Que les hommes ne sont point fins;
Contre les femmes elle ne dit rien.
Nå, detta besynnerliga »latin» har folket lyssnat på
med mycken uppmärksamhet, och vanligvis har man
kommit till en stadgad åsikt om hvad den eller den
fågeln brukade säga.
Lätet bar ju ibland trotsat alla skarpsinniga
förklaringsförsök. Det har då händt, att man stannat vid
antagandet, att fågeln »ropat sitt eget namn», som sägnen
uttrycker sig om korpen. Och det är lätt att finna,
att många fåglar verkligen fått namn efter sitt vanliga
läte; så nämnes göken efter sitt galande i många språk
hikti eller något dylikt, vidare ha t. ex. stiglitsen,
finken och ufven (på tyska Uhu) namn efter sina
läten; härfågeln, som ropar up-up, kallades af romarna
upupa; bland exotiska fåglar anföra vi kakadu och
den sydafrikanska guldgöken, hvilken efter sitt rop:
»Di-di-di-di-drik!» fått namnet Didrik.
Men i en mängd andra tillfällen har man fatt klart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
