Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meningsförtydligande af rytmiska ljudserier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MENINGSFÖRTYDLIGANDE AF RYTMISKA LJUDSERIER 1 3 3
hörda eller döfva personer och därför vilja tala med
höjd röst, så blir det ändå ofta blott på de starktoniga
stafvelserna, vår energi samlar sig, medan de andras
tydlighet fortfarade är alldeles otillräcklig. Upplysande
är följande dialog, meddelad af en längesedan afliden
anförvant och förskrifvande sig från 1820- eller 1830 talets
Stockholm — en tid, då man stundom sade »vågen» i
st. f. »tullen». Det är visit hos en döf fru.
Den besökande väninnan:
Den döfva frun:
Väninnan (högre):
Den döfva:
Väninnan (förtviflad):
Den döfva:
Gratulerar till en måg till!
Har syster köpt sill?
Gratulerar till nya mågen!
Ligger den på vågen?
När den ena talar om söder,
talar den andra om norr!
Förefaller något torr?
Men om den hörande har normal hörsel, uppfattar
han de svagt uttalade stafvelserna till en viss grad;
åtminstone märker han hur många de äro, och på
hvad sätt tryckgrad och tonhöjd äro fördelade mellan
dem. Om han därför misstager sig på hela yttrandets
lydelse och mening, så blir den form, han tror sig
höra, så till vida öfverenstämmande med den verkligen
uttalade och åsyftade, som stafvelseantal samt
fördelningen af tryckstyrka och tonhöjd bli desamma. Utom
stafvelse-antalet och de fullt tydliga ljuden i de starkast
framhållna stafvelserna blir det alltså hvad vi kunna
med ett enda uttryck kalla satsaccentueringen, som
blir satsens förnämsta igenkänningstecken, det som
lättast och säkrast iakttages.* Men växlingen mellan
* Att man af ålder haft god inblick i detta förhållande, visas
indirekt af de skämtsamma accentu eri ngsförändringar, t. ex.
Tu-låmmta turum. Mulätt, kulätt illa vulätt i dödåse vilorum, 0. d.,
med hvilka man brukat mystifiera hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
