- Project Runeberg -  Lärobok i ryska enligt Mästerskaps-systemet /
25

(1920) [MARC] Author: Ernst G. A. Lidblom - Tema: Language, Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uttalslära jämte elementerna av accentläran och rättskrivningen - Uttalslära - § 7. О - § 8. А—Я; У—Ю

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25

Ex. гость (gosjt,) gäst, гостить (gäsjtjit,) vara gäst,
гостйн-ница (gaSjtjinjiijica) värdshus, кость (kosjtj) ben, костяной
(käsjtjenöj) av ben, воръ (ѵбг) tjuv, воровать (värävåtj) stjäla,
торгъ (tork) handel, торговать (tärgavåtj) driva handel.

Omvänt erhåller ett tonlöst, således a-haltigt ø, som genom
deklination eller konjugation får accenten, sitt rena ö-ljud.

Ex. шЩа (vadå) vatten, a. sg. воду (vödu), ropå (gärå)
berg, a. sg. röpy (göru), нога (nägå) fot, a. sg. ногу (nögu),
nopå (pärå) tid, a. sg. пору (pöru), борода (bärädå) skägg, a.
sg. бороду (böradu), голова (gälävå) huvud, a. sg. голову
(gölavu), CTopoHå (stäränå) sida, a. sg. сторону (störanu),
сковорода (skävärädå) stekpanna, a. sg. сковороду (skövaradu),
строка (sträkå) rad, a. sg. строку (ströku).

Av infinitiverna возить (vazjilj) forsla, кормить (каідоД)
nära, ловить (lavjitj) fånga, носйть (nasjit,) bära, смотрѣть
(smätjrétj) se, ходйть (chädjitj) gå heter presens:

1.p. sg. вож^ (väzu), кормлю (kärm,lju), ловлю (lävjljü),
ношу (näsü), смотрю (smågli), хожу (chäzu), men i de
följande personerna kastas accenten om, så att tonen kommer på o.

2. p. sg — ишь; возишь (vözjis), кормишь (körjmjis), ловишь
(lövjis), носишь (nösjis), смотришь (smötjrjis), ходишь (chödjis),
och med samma betoning på o de övriga formerna av presens
med följ. ändelser:

3 sg. -итъ, 1 pl. -имъ, 2 pl. -ите, 3 pl. -ятъ.

Varje obetonat o får ett a-haltigt ljud.

Ord, som härstamma från ändra språk och i dessa ha
obetonat o, få därför i ry. ett något främmande uttal, t. ex.
сол-датъ (säldåt), контрактъ (känfråkt), конгрёссъ (kängj^és),
концёртъ (käncért), процёсъ (präcés), прогрёссъ (prägj^és),
крокодйлъ (kräkädjil), протоколъ (prätäköl).

§ 8. 1-Я; У—Ю.

a är det rena, öppna ä-ljudet i sv. kan, я är det
motsvarande joterade ljudet.

Ex. баба gumma, käring, нйня barnjungfru.

у är det allmänt europeiska — u-ljudet.

Märk: Som nu uttalet bör vara någorlunda skapligt inlärt,
utsättes för att spara uttrymme icke transskriptionen härefter annat än
undantagsvis.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:48:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ryskmast/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free