Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ryska rikets grundläggning genom skandinaverna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om de egentliga ryssarna, utan äfven om alla de folk, som
i politiskt hänseende hörde till det ryska maktområdet,
antingen de voro nordbor, slaver eller finnar. Ett tydligt
vittnesbörd härom hafva vi i en uppgift, som förekommer hos
flera olika arabiska författare från det tionde århundradet
(den älste synes vara antingen Abu-Said al-Balchi eller
Abu-Ischak al-Istachri, som bägge lefde omkring 950 e. Kr.).
De berätta följande: »Rûs delas i tre stammar. Den ena
bor i närheten af bulgarerna, och dess konung bor i en
stad, som heter Kujabah (Kijev), som är större än Bulgar.
Den andra, längst bort boende stammen heter Selâvijah, den
tredje heter Artaniah (? eller Barmaniah ?), hvilkens
konung bor i Arta (? eller Abarmah ?)». Den första af dessa
stammar är uppenbarligen de egentliga ryssarna i Kijev, den
andra är slaverna, måhända företrädesvis de i Novgorod;
med den tredje menas sannolikt någon af de finska
stammarna, men på grund af läsartens osäkerhet är det
tvifvelaktigt hvilken enskild stam som afses (ersa-mordvinerna?
bjarmarna?). Detta obestämda bruk af namnet Rûs hos de
orientaliska författarna i förening med den vanliga bristen
på kritik gör det därför ofta svårt eller omöjligt att afgöra
hvart de särskilda skildringar, som de meddela, egentligen
äro att hänföra, och hvilken teori som hälst, som blifvit
framstäld om de gamla ryssarnas nationalitet, har därför
också till utseendet kunnat stödja sig på den ena eller den
andra af de orientaliska författarna. Det är emellertid icke
blott oomtvisteligt, att namnet Rûs hos de i det föregående
omtalade författarna uteslutande eller företrädesvis synes
beteckna nordborna, utan det gifves dessutom ytterligare ett
par författare, hos hvilka denna betydelse framträder
fullkomligt klart och tydligt.
Den ena af dessa är Ahmed al-Jakubi al-Katib, hvilken
skref kort efter 890. Han berättar, att år 844 »hedningar
(madjûs), som kallas Rûs, angrepo Sevilla och plundrade och
härjade, brände och mördade». Nu känna vi genom andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
