Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Vitryssarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vitryssarna
131
redan vid sitt framträdande ett stort antal prenumeranter.
Under de följande tio åren — till 1915 alltså — uppstod
en fullständig vitrysk litteratur, upptäcktes poetiska och
litterära begåvningar och bildades runt om i landet
nationella, kulturella och ekonomiska föreningar. Rätten att
utgiva tryckalster på vitryska hade förvärvats genom hårda
partistrider och många offer under revolutionsåret.
Bonde-och arbetarpartierna upptogo redan 1904 kravet på
Vit-Rysslands oavhängighet på sitt program.
Men det mått av »frihet» »det nyskapade
konstitutionella Ryssland» medgav vitryssarna var ej stort; några
av de mest tryckande bestämmelserna förblevo oförändrade,
ja, nya tillkommo. Lagen förbjöd som förut undervisning
på modersmålet. Några lärares försök att införa vitryska i
sina skolor bestraffades på ett barbariskt sätt; många av
dessa patrioter försmäkta ännu i Sibirien, dit de på
administrativ väg förvisades. För tjänstemännen inom tre
ministerier (bergs-, jordbruks- och
undervisningsministeriet) är det förbjudet att prenumerera på vitryska tidningar
eller köpa böcker på detta språk. Vitryssarna hava på
grund av en särskild vallag för denna del av landet aldrig
haft någon representant i riksduman. Det vitryska språket
förblev bannlyst ur alla landets kyrkor. Ända till senaste
tid har ingen katolsk vitryss haft rätt att köpa jord i sin
egen hemtrakt. Regeringens jordpolitik har gått ut på att
systematiskt kolonisera det vitryska landet med storryssar.
Genom dylika åtgärder har Ryssland under de 120
år det härskat över vitryssarna gjort dessa icke blott till det
rättslösaste, utan även till det fattigaste och i fråga om
bildning mest efterblivna folk i västra delen av riket.
Vitryssarnas fattigdom har blivit ett ordspråk i Ryssland: »fattig
som en vitrysk bonde», säger folket. Detta mål fullföljdes
planmässigt av ryska regeringen, ty i detta fall som i alla
andra resonerade man i Petersburg så: ju fattigare,
dummare och mera obildat ett folk är, ju förr förlorar det sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
