Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finland
71
genom Finlands bygder budskapet, att han sänts till en av
de avskyvärdaste deportationsorterna i Sibirien.
Ingen nu levande finsk man äger sina landsmäns
odelade förtroende och tillgivenhet i en sådan grad som
Svin-hufvud, vars mäktiga hövdingagestalt de vant sig att se
upp till som själva inkarnationen av hela det finska folkets
okuvliga vilja att hålla ut i kampen. Det var endast
naturligt, att den länsman, som fick order att häkta honom,
liksom de jurister, vilka förordnades att sköta hans
tjänst, vägrade lyda befallning — för att i sin tur straffas
med avsättning och fängelse. Och överallt kändes den
ovärdiga behandling, landets främste man fick undergå,
som en brännande utmaning, tillfogad nationen i dess
helhet.
Under gendarmbevakning fördes Svinhufvud först från
Petersburg till den sibiriska guvernementsstaden Tomsk
och därifrån vidare med häst nära 500 km. längre norrut till
Narym. Men icke ens på denna fruktade förvisningsort fick
han stanna, utan måste fortsätta ytterligare 140 km. över de
väglösa snövidderna till Tymskoje, en usel byhåla som på
grund av sitt fruktansvärda klimat tidigare icke ens ansetts
användbar för deportationsändamål. Tillsammans med sin
hustru, som icke ville övergiva honom, fick han tillbringa
vintern där i en eländig bostad, ständigt utsatt för faran
att bli nedsmittad av de sjukdomar, som voro gängse bland
byns halvvilda och förkomna invånare. Hans fysik stod
dock bi, och ej heller förmådde förvisningens ohygglighet
bryta hans mod och förtröstan på framtiden. Den hälsning
Svinhufvud sände sina landsmän med en person, som
lyckats leta sig fram till honom, var en uppmaning att
fortsätta kampen utan att misströsta — »en gång skall
förlossningens dag gry» —; och för egen del sade han sig
vara övertygad om att han under närvarande förhållanden
tjänade sitt land bäst som deporterad i Sibiriens värsta
förvisningsort. Det lider heller intet tvivel, att icke hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
