Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Т - торкать ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
торкать 868 точить
trampa en språng; ∽ пороги, slita ut
trösklarna.
торкать, intr. skaka på, rycka i, stöta till.
тормозить, tr. (-молсу, -мозятъ; іщрег. -мозй)
bromsa || * tygla, hämma.
тормозчинъ (-ка etc.) bromsare.
тормозъ (pl. -за etc.) hämsko, häm^edja,
broms || järnet under en slädmede || *
tygel; -зный, broms-,
тормошеніе, ruskandet || ofredandet.
тормошйть, tr. draga 1. slita i, på; ruska 1.
slänga fram och tillbaka || ofreda, reta,
trakassera, förtreta, göra förtret.
торный, jödjad (vSg>, upptrampad (gång, stig);
на -ной дорбгѣ трава не растётъ, prov. på befaren väg växer intet gräs.
торовато, adv. frikostigt, generöst,
тороватость f. frikostighet, gifmildhet.
тороватый, frikostig, gifmild, generös; liberal,
ädelmodig; не богатъ, да -ватъ, prov. ej
rik, men frikostig.
торка, pl. m. läderrem bakpå sadeln.
торопйть, tr. (-роплю, -ропятъ; imper. -пй)
påskynda, pådrifva; -ться, refl. skynda sig, ha
brådt om; ∽ окончаніемъ работы, påskynda
arbetets slutförande; ∽ отъѣздомъ,
påskynda afresan; -ться нъ обѣду 1. на
обѣдъ, skynda sig till middagen; куда вы
-ропитесь, hvart har ni så brådt? нёчего
-ться, det har ingen brådska.
торопкій, торопонъ, snabb, kvick" || rädd,
skygg.
торопко, adv. snabbt, kvickt || med räddhåga,
med fruktan.
торопкость, f. = тороплйвость || räddhåga,
blyghet,
торопленіе, påskyndandet.
тороплйво, "adv. skyndsamt, i hast, brådskande.
тороплйвость, f. brådska, skyndsamhet, hast.
тороплйвый, skyndsam, brådskande.
торопонъ (-пка etc.) f. f. af торопкій.
торопь, f. brådska, hastandet; въ -пяхъ, i
brådskan.
торопіть, intr. bli skrämd, rädd, försagd,
bestört, häpen.
торосы, pl. m. på hvarandra hopade isstycken,
тороторить = тараторить.
тороторка = тараторка.
тороченіе = торбчка.
тороченный, p. p. p. af торочйть.
торочёный = торбченный.
торочйть, tr. besätta, garnera (med band, snöre);
-ться, pass. bli besatt, garnerad. •
торочка, besättandet, garnering (med band,
snöre).
торпёдо, ind. mar. torpedo.
торсъ, torso, bål, öfverkropp.
тортъ, tårta, kaka.
торфъ, bränntorf.
торфянйнъ, (-ка etc.) torfmosse, torfmyr ||
torfupplag.
торфянйстый, torfartad, torf-.
торфяной, torf-.
торфяный = торфяной.
торцевать, tr. (-цуютъ) hugga (sexkantiga trä-
klossar till gatläggning) || belägga (en gata) med
träklossar.
торцевая мостовая, gatläggning af trä.
торчать, intr. (-чатъ) stå ut, vara utstående,
bilda utsprång, framträda || * låta se sig,
visa sig, vilja göra sig bemärkt,
торчкомъ, adv. upprätt.
торчмя = торчкомъ.
торчонъ (-чка etc.) ända; den korta sidan af
en tegelsten; поставить -чкомъ, ställa på ända.
торіть нъ d. intr. vänja sig vid.
тоска, sorg, ångest, ängslan; смертёльная ∽ ,
dödlig ångest; смёртная ∽ , dödens kval,
dödskamp, själtåg; ∽ по родинѣ,
hemlängtan; наводйть -ку, göra sorgsen, tråka ihjäl.
тосклйво, adv. ängsligt.
тоскливость, f. ängslighet, sorgsenhet.
тосклйвый, ängslig, sorgsen.
тосковаты, intr. (-куютъ) vara ängslig,
sorgsen, i ångest || ∽ no p. längta efter; она
всё -куеТЪ, hon ängslas ständigt och jämt;
∽ по женѣ, längta efter sin hustru; ∽ no
родинѣ, ha hemlängtan.
тостъ, skål, tal, toast; предложйть ∽ ,
utbringa en toast, föreslå en skål; отвѣчать
на ∽ , svara på skålen.
тотчасъ, adv. genast, på ögonblicket; ∽
пбслѣ того, genast därpå, omedelbart
därefter.
тотъ* pron. m. (того, тому, тѣмъ, томЪ; pl.
тѣ) den, den där, det, det där; ∽ ктб, den
som; ∽ кто солгалъ, будетъ наказанъ, кто
солгалъ, ∽ будетъ наказанъ, den som har
ljugit, blir straffad; и ∽ и другой, den ena
och den andra, såväl den ena som den andra;
∽ же, ∽ самый, densamma, detsamma;
льстецъ ∽ лее лгунъ, smickrare är
detsamma som lögnare; въ ∽ разъ, den gången;
на ∽ разъ, för den gången; кто лжётъ, ∽
и крадётъ, prov. den som ljuger, kan äfven
stjäla; счастлйвъ Cv, у кого нѣтъ долговъ,
lycklig den, som inga skulder har.
точёніе, slipning || svarfning.
точенъ (-чна, -чно, -чны; comp. -чнъе) f. f. af
точный; онъ ∽ въ исиолнёніи свойхъ
обязанностей, han är noggrann i uppfyllandet
af sina pligter.
точёный, p. ц. p. af точйть.
точечка (g. pl. -ченъ) dim. af точка.
точйло, slipsten, kvarnsten.
точйльница, slipsten.
точйльный станбнъ, svarfstol; ∽ камень,
slipsten; ∽ ремёнь, rakstrigel.
точйльня (g. pl. -ленъ) slipverkstad.
точйльщинъ, hvässare, skärslipare.
точйть, tr. (точу, тбчатъ) тачивать, svarfva
|| hvässa, slipa || gnaga (om maskar) ||
utgjuta; -ться, pass. bli svarfvad, slipad; * ∽
балы, skära vitser, roa ett sällskap, säga
kvickheter; * ∽ лясы, prata dumheter; * ∽
зубы на кого, ha ett horn i sidan till ngn;
черви точатъ дёрево, maskarna gnaga på trädet; ∽ слёзы, utgjuta* tårar.
точить, tr. märka med punkter, punktera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
