Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - М - мѣривать ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
меривать 350 меть
тага måttlig, iakttaga måtta; всему есть ∽ ,
allt har sin gräns; безъ -ры, omåttligt;
сверхъ -ры, öfvermåttan; по -ре, allt efter
som, i mån af; по крайней -ре, åtminstone,
helst (finl.); по мёныней -ре, allraminst, i
lindrigaste fall; по большей -ре, högst, på sin höjd; no -ре возможности, såvidt
möjligt; принять -ры, vidtaga mått och steg,
vidtaga åtgärd om.
мѣривать, uppr. af мѣрять.
мѣрйло, mått, måttstock, skala.
мѣрйльный = мѣрйтельный, ∽ сосудъ,
målkärl; -ная тесьма, mäthand.
мѣритель, m. mätare; -льный, tjenlig till
mätning, mätnings-; -льноб свидетельство,
mätehref.
мѣрить (imper. Мѣрь) = Мѣрять.
мѣрка (g. pl. -ронъ) мерочка, mått ||
mäte-snöre; сапбжиинъ снялъ мнѣ -ку съ ногй,
skomakaren har tagit mått på min fot.
мѣрно, adv. enligt mått; noga.
мѣрный, mått-, som håller ett bestämdt mått;
-ными шагами, med afmätta steg.
мѣропріятіе, åtgärds vidtagande, mått och
steg, anordning, anstalt.
мѣрочка (g. pl. -ченъ) dim. af мѣрка.
мѣрщинъ, -щица, mätare, -terska.
мѣрь se мірить.
мѣряльщинъ = меритель; судовой ∽ ,
skeppsmätare.
мѣряніе, mätandet.
мѣрянный, p. p. p. af мерять,
мѣрятель = мѣритель.
мѣрять, tr. мерить, меривать, mäta; -ться,
refi. mäta sig; pass. mätas; ∽ поле, mäta
upp ett fält; ∽ цйркулемъ, mäta med
cirkel, med passare; ∽ подъ гребло, mäta
struket mål; ∽ глазами, mäta med
ögon-mått; ∽ верхомъ, mäta rågadt mål.
мѣсиво, мѣсивце, blandsäd, biandfoder.
мѣсивце (pl. -цы, -цевъ etc.) dim. af МѢСИво.
мѣсйлка (g. pl. -лонъ) lmådkäpp.
мѣсйльный, tjenlig till knådning.
мѣсйльщинъ, -ица, knådare (i bageri).
мѣсйть, tr. (мѣшу, МѢСЯТЪ, imper. мѣсй)
мѣшивать, knåda; -ться, pass. bli knådad; ∽
тесто, knåda deg; ∽ тесто съ масломъ,
knåda in smör i en deg.
мѣска, knådning, ältning.
мѣстéчко (pl. -чки, -ченъ) dim. af место ||
liten stad, köping |[ * тёпленькое, хлѣбное,
доходное ∽ , indräktig tjenst, plats;
inbringande befattning.
мѣстйть, tr. (мѣщу, мѢ<стЯТЪ, imper. МѣстЙ)
placera; -ться, refl. placera sig.
мѣстничаться, intr. strida om företrädesrätt
(om företräde i rang och börd).
мѣстничество, strid om rang och företrädesrätt.
мѣстность, lokalitet, trakt.
мѣстный, lokal-, stationär; -ныя войска,
lokaltrupper.
мѣсто (pl. мѣста, мѣстъ, мѣстамъ etc.)
мѣстёчко, ställe, ort, plats || plats, tjenst,
syssla, befattning, post || byggnadstomt, plats,
mark, grund || com. varubal; packe, kolli; ∽
собранія, samlingsort; ∽ расположёнія,
stationsort; складочное ∽ , nederlagsplats; ∽
мѣего рождёнія, min födelseort; отхбжее
∽ , kabinett, afträde; въ верное ∽ , på ett
säkert ställe; онъ застуМлъ мнѣ ∽ отца,
han var för mig i faders ställe; тутъ ∽
для десятерыхъ, här finnes plats för tio; ∽
въ партёрѣ, parterrplats; на его -те, i hans
ställe; на -те, mil. (göra) på stället marsch;
дать ∽ , lemna rum; быть безъ -та, vara
utan plats, utan tjenst; онъ занимаетъ
зна-чйтельное ∽ , han innehar en betydande
post; почётное ∽ , hederspost; хорошее ∽
для дома, god plats, tomt, grund för ett
hus; продаются два -та, två tomter äro till
salu; ∽ сражёнія, slagfält; якорное ∽ ,
ankarplats; ∽ свиданія, mötesplats-^ судёбное
∽ , domstol; присутственный -та,
embets-verk; ни въ какомъ -те, ни въ однбмъ -Те,
ingenstädes; во всякомъ -Те, öfverallt;
-та-МИ, på sina ställen, här och där, ställvis;
no -таMT»! intr. på (i. intagen) era platser!
мѣстоблюстйтель, m. vikarie,
ställföreträdare, exark.
мѣстоимёніе, gram. pronomen,
мѣстоимённый, pronominal.
мѣстоописаніе, topografi, ortbeskrifning.
мѣстоописательный. topografisk,
мѣстоположёніе, en orts läge.
мѣстопребываніе, vistelse (på en ort),
мѣсторожденіе, födelseort || min. lager,
мѣсяцесловный, kalender-,
мѣсяцесловъ, kalender, almanacka.
мѣсяцъ, månad || måne; за ∽ вперёдъ, en
månad förut; полный ∽ , fullmåne; новый,
мѣлодой ∽ , nymåne,
мѣсячина, månatlig stat åt tjenstefolk.
мѣсячнинъ, en månads gammalt djur ||
sömn-gångare.
мѣсячно, adv. månljust || månatligen.
мѣсячный, mån-, månljus || månatlig, månads-;
∽ кругъ, månens cykel; ∽ свѣтъ, månens
ljus; -нов затмъніе, månförmörkelse; ∽
приходъ, расходъ, månatlig inkomst, utgift;
∽ сронъ, en månads termin.
мѣта, mål, måltafla || ändamål, syfte.
мѣтить, tr. (мѣчу, мѣтятъ, imper. мѣть) märka
|| intr. sikta på; syfta på; lägga an på, ha i
sikte; ∽ бѣльё, märka linne; ∽ медвідю
въ голову, sikta på björnens hufvud; онъ
-титъ на эту должность, han har denna
tjenst i sikte; говоря это, онъ -тилъ на
известное лицб, då han sade detta, syftade
han på en viss person.
мѣтка (g. pl. -тонъ) мѣточка, märke, tecken.
мѣткій, мътонъ, träffsäker, som siktar väl;
∽ стрѣлонъ, säker skytt; ∽ выстрѣлъ,
säkert skott; -ков ружьё, säker bössa,
мѣтко, adv. träffsäkert (så att det träffar målet);
стрѣлять ∽ , skjuta säkert.
мѣткость, f. träffsäkerhet.
мѣтонъ (-тка, -тко; -тки) f. f. af мѣткій.
мѣточка (g. pl. -ченъ) dim. af метка.
мѣточный, märk-; -ныя чернйла, märkbläck.
мѣть se метить,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
