Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ж - жеребьёвый ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
жеребьёвый, af ödet beskärd.
же́рехъ, zool. stensimpa.
жерло́ (pl. жёрла, жёрлъ, жёрламъ etc.)
mynning, öppning ‖ krater.
жёрновъ (pl. -ва́ etc.) kvarnsten, slipsten.
же́ртва, offer ‖ uppoffring.
же́ртвенный, offer-.
же́ртвованіе, offrandet.
же́ртвовать, tr. (-твуютъ) offra, uppoffra,
hembära, egna; gifva; ~ жи́знію для
оте́чества, offra lifvet för fäderneslandet; ~ на
о́бщую по́льзу, gifva för det allmänna bästa.
же́ртвоприноше́ніе, gåfva, frivilligt bidrag.
жеру́ха, bot. vattenkrasse.
жести́ть, tr. (жещу́, жестя́тъ; imper. жести́)
göra hård, härda.
жёсткій, жёстокъ, жесткова́тый, hård, seg,
sträf, kärf; -кая посте́ль, hård säng; -кое
се́рдце, hårdt hjärta; -кіе во́лосы, sträft
hår; -кая говя́дина, segt kött.
жёсткнуть, full. af жестѣ́ть.
жёстко, adv. (comp. жёстче) hårdt, sträft;
спать ~, sofva tungt.
жесткова́тый, dim. af жёсткій.
жесткокры́лыя насѣко́мыя, skalbaggar.
жёсткость, f. hårdhet, seghet.
жесто́кій (comp. жесточа́йшій) hård, omild,
sträng, grym, obarmhertig; -кое обраще́ніе,
hård behandling; ~ рокъ, grymt öde; -кія
муче́нія, rysliga plågor; -кая зима́, sträng
vinter; ~ вѣ́терь, hård blåst, hårdt väder.
жесто́ко, adv. (comp. жесто́че) grymt.
жестокосе́рдіе, hårdhet, hårdhjärtenhet,
grymhet.
жестокосе́рдный, hårdhjärtad, grym,
obarmhertig.
жесто́кость, f. hårdhet, stränghet.
жёстокъ (-тка etc. comp. же́стче) f. f. af
жёсткій.
жесточа́йшій, comp. af жесто́кій.
жесточа́ть, intr. bli hård, grym.
же́стче, comp. af жёстокъ, жёстко.
жестъ, åtbörd, gest, åthäfvor.
жесть, f. bleck, tunn plåt.
жестѣ́ть, intr. жёсткнуть, blifva hård, sträf,
seg; hårdna.
жестяни́къ (-ка́ etc.) bleckslagare.
жестя́нка (g. pl. -нокъ) жестя́ночка, bleckask,
bleckdosa.
жестя́нный ма́стеръ, bleckslagare.
жестяно́й, bleck-, gjord af bleck.
жестя́ночка (g. pl. -чекъ) dim. af жестя́нка.
жето́нчикъ, dim. af жето́нъ.
жето́нъ, жето́нчикъ, jeton, spelmark ‖ polett.
жечь, tr. (жгутъ, pret. жёгъ, жгла, жгло,
жгли) жига́ть, bränna; -чься, refl. bränna
sig; intr. bränna; пе́рецъ жжётъ ротъ,
pepparn bränner i munnen; ~ ко́фе, bränna
kaffe; ~ кирпичи́, bränna tegel; крапи́ва
жжётся, nässlan bränner.
жже́ніе, förbränning.
жжёнка (g. pl. -нокъ) brylå, glödgad punsch.
жжённый, p. p. p. af жечь.
жжёшь, жжётъ, жжёмъ, жжёте se жечь.
жива́ть, uppr. af жить.
живи́тельный, upplifvande, vederkvickande.
живи́ть, tr. (-вліо, -вя́тъ; imper. -ви́) upplifva,
gifva lif åt; -ться, pass. bli upplifvad, bli
vederkvickt.
жи́вность, f. coll. fjäderfä ‖ lifsmedel,
lifsförnödenheter.
жи́во, adv. fort, kvickt ‖ lifligt.
живодёръ, hudafdragare, rackare ‖ prejare,
skinnare.
живо́й, lefvande ‖ liflig, pigg, kry, yster, yr;
-вы́я карти́ны, lefvande bilder; онъ ~
портре́тъ своего́ отца́, han är sin fars lefvande
afbild; -во́е воображе́ніе, liflig inbillning;
~ ребёнокъ, lifligt, ystert barn; -вы́я глаза́,
pigga l. lifliga ögon ‖ шить на -ву́ю ни́тку,
tråckla.
жи́вокость, f. bot. vallört.
живописа́ть, tr. (conj. = писа́ть) måla ‖
framställa, skildra.
живопи́сецъ (-сца etc.) -сица, målare, -rinna.
живопи́сно, adv. måleriskt, pittoreskt.
живопи́сный, målerisk, pittoresk ‖ h. t. måleri.
жи́вопись, f. måleri ‖ tafla, oljemålning.
жи́вость, f. liflighet, flinkhet, ifver.
животворе́ніе, lifgifvandet.
животвори́ть, tr. gifva lif åt, väcka till lif.
животво́рный, lifgifvande.
животвори́тельный = животво́рный.
живо́тикъ, dim. af живо́тъ.
животи́на, boskap ‖ fä, nöt, * Jöns, dåre, åsna
(som skymford).
живо́тное, s. s. djur.
животнорасте́ніе, djurväxt.
живо́тный, djur-, animalisk; ~ магнети́змъ,
animalisk magnetism; -ное ца́рство,
djurriket.
животрепе́щущій, sprittande af lif, högst
liffull ‖ sprattlande (om fisk); ~ вопро́съ,
brännande, aktuell, intressant fråga.
живо́тъ (-та́ etc.) живо́тикъ, mage ‖ lif; у
меня́ ~ боли́тъ, jag har ondt i magen; у
него́ рѣзь въ -тѣ́, han har knip i magen ‖
лиши́ться -та́, förlora lifvet; ~ вѣ́чный, det
eviga lifvet.
животы́, pl. m. egodelar, förmögenhet.
живу́тъ se жить.
живу́честь, f. lifskraft, egenskapen att vara
seglifvad, segt lif, långt lif.
живу́чій, född vid lif, med lifskraft ‖
seglifvad, länge lefvande.
живу́щъ adj. f. f. (-ща́, -ще́, -щи́) seglifvad.
жи́вчикъ, lifligt barn, rask gosse ‖ puls ‖
plirandet, blinkning med ögonen.
живъ (-ва́, -во́, -вы́) f. f. af живо́й; онъ еще́
живъ, han lefver ännu; онъ возврати́лся
живъ и здоро́въ, han återvände frisk och kry.
живьёмъ, adv. vid lif, lefvande.
жига́лка (g. pl. -локъ) zool. stickfluga.
жига́льница, kaffebrännare.
жигану́ть, tr. full. bränna ‖ fam. skörta upp,
skinna, lura (bedraga).
жига́ть = жечь.
жигну́ть = жигану́ть ‖ ge ett piskrapp,
snärta till.
жигу́честь, f. (nässlans) brännande egenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
