Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Runinskrifter från 1000-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
titulerar Inge och hans broder Hallsten för västgötarnes konungar.
Då Olov Skottkonungs dop skedde 1008, vore ju tänkbart, att redan i början av
1000-talet kristna funnits, efter vilka runstenar blivit resta, men ock
osäkert, om så varit fallet.
De älsta runstenarne från denna övergångstid äro de, som äga den från de
västgötska hedniska runstenarne omtalade formen [m] av m-runan. Fråga kan
vara, om den runsten med denna runa, som står vid Kolunda i Stenkvista sn,
Södermanland, är hednisk eller kristen. Dess utseende är ock annars
ålderdomligt, i det runorna stå mellan jämlöpande linjer, som uti
inskrifterna med kortkvistrunor. Inskriftens rader utgöra vardera en vers av en
annars okänd strofform med en allitteration i början på var vers.
Allitteration kallas det vanligaste rimmet i den fornnordiska skaldekonsten och
består i, att de rimmande orden började på samma medljud eller olika
självljud. Inskriften lyder: . þaiR : setu : stin : suniR, || þurkitils : auk : fulku
|| hiar : faþur : auk : muþur || eftiR . kiarþu .
trikila : »De satte stenen, sönerna av Torkättil och Folka. Här gjorde
de manligt (minnesvård) efter fader och moder.» På samma ställe står en
yngre korsmärkt runsten med inskriften: uiktirfR : auk : tiarfR : raisþu : stain :
þansi : at : þurkil : faþur : sin þrutaR þiakn »Vigdärv och Djärv
reste denna sten efter Torkel, sin fader, en kraftkarl». Ordet þiakn är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
