Tvenne finkar byggde bo i parken.
Under våren sjöng beständigt hanen,
under sommarn började han tystna,
och om hösten tigern han alldeles.
Varför? -- Ty så länge våren räckte,
tänkte han på maka blott och kärlek;
men med sommarn nalkades bekymmer
om hans bo och om hans späda ungar,
och med hösten kommo kulna dagar
och en längtan blott att flytta hädan.
