Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Torsten Rudeen såsom riksdagsman och prästeståndets talman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
X.
Torsten Rudeen såsom riksdagsman
och prästeståndets talman.
Genom den framskjutna ställning Rudeen såsom
innehafvare af biskopsämbetet intog bland landets
prästerskap, kom han att taga del såväl i de två ständermöten,
som höllos under Karl XII:s regering, som i de fyra
första märkliga riksdagarna i frihetstidens början. Såsom
superintendent i Karlstad synes han ännu ej varit
själfskrifven representant i ståndet vid utskottsmötet 1710,
ty han företedde fullmakt af norra och södra prosteriet
i Daal. Men sedermera intog han sin själfskrifna plats
pa biskopsbänken. Hans anseende i ståndet var i
ständigt växande, och vid 1723 samt 1726—27 års riksdagar
fungerade han som prästeståndets enhälligt valde talman.
Det var Karl XII:s nederlag vid Pultava, hans
flykt till Turkiet, rikets hotade läge och rådets stora
ansvar, som föranledde detsamma att år 1710
sammankalla ett utskott af landets ständer, hvilka ännu ej
varit samlade under Karl XII:s regering. Den
hufvudsakliga uppgift, som förelades ständerna, var att
rådslå om medels anskaffande till bestridande af statens
utgifter särskildt till armén och flottan. Enligt det
framlagda finansförslaget utgjorde deficit 1,185,729 d.
s. m. och därutöfver fordrades 8,261,739 d. s. m. till
armén och flottan. Att finna medel och utvägar till så
utomordentliga utgifters anskaffande var så mycket
svårare, som landet var utarmadt af ett decenniums tunga
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
