Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. I Karlstad och Linköping. Rudeens verksamhet som biskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 Torsten Ritdeen.
storium i Linköping och afgifvit sitt utlåtande i en del
viktigare angelägenheter.
Kort efter sin ankomst stiftade han bekantskap med
stiftets prästerskap vid det synodalmöte, som hölls under
lians presidium den 28 juni 1717, då han riktade till det
församlade kleresiet såväl uppmuntrande ord som
allvarsamma förmaningar.
Under de första åren af Rudeens verksamhet i
Linköping led kyrkan fortfarande af det allmänna tryck, som
hvilade öfver hela landet, och det är många genljud häraf
man återfinner i Linköpings konsistorii skrifvelser fran
denna tid. I ett bref till konungen af den 11 oktober 1717
ingår konsistorium med prästerskapets klagomål öfver att
deras drängar och torpare blifvit utskrifna till soldater,
hvarigenom prästgårdarna alldeles kommit i vanbruk,
hvilken skrifvelse slutar med uttalande af „all vår
hier-tans innerliga önskan, at Eders Kongl. Maj:t må snart
med förmån then önskeliga frijden ärhålla" 1).
I anledning af de tvångslån, som vid denna tid
upptogos från kyrkorna, vänder sig Linköpings konsistorium
i april 1718 med en skrifvelse till presidenten (baron
Görtz) och medlemmarne af den s. k.
uppliandlingsdeputa-tionen, i hvilken skrifvelse framföres prästerskapets
klagomal öfver att kronobetjänterna fordrade lån af
kyrkomedlen till större belopp än kyrkorna kunde umbära; „ty
at förrådet lios mäste parten kyrkiorna icke kan vara
stort besynnerligen på thenna orten ther socknarna äro
myckit små och hafva utom vijnsäden ingen inkomst utan
den lille gåfvo penningen i hafven och hvad vid
begraf-ningar plägar gifvas, kan ock bevisas deraf, at the 1711
till Kongl. Maj:ts tienst gjordt en ansenlig försträckning,
varande icke möjeliget, at the inan nu så kort tids förlopp
kunnat samka sig något ansenliget capital, utan allenast
hvad till àhrliga reparationer utgånget". Rörande dessa
besvär anhåller domkapitlet om deputationens „högrätt-
’) Linköping» Konsistorii und. skrifvelser i svenska riksarkivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
