Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fortsatt akademisk verksamhet. Åren 1698–1705
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fortsatt akademisk verksamhet. lof)
förstått liyperboreernas fabler och gåtor och deras
hemliga visdom. Därför hade det först lyckats för den
„in-omne antiquitate felicissimus" Rudbeck att riktigt tolka
andemeningen i fabeln om de gyllne äpplena, hvarmed
afses ingenting annat än runorna, hvilka äfven
afbildas i disputationen jämte »Merkesmans merket",
Mer-curii staf, ur Atlantican, å hvilken desamma finnas
antydda. Äfven beträffande runbokstäfvernas ålder och
deras inflytande på den grekiska bokstafsskriften delar han
alltigenom Atlanticans mening.
Linders afhandling är sålunda en studie, som helt
och hållet hänför sig till en episod i den stora
Atlantican, och författaren en öfvertygad anhängare af
Rudbecks hyperpatriotiska läror. Såsom någonting nytt och
öfverensstämmande med tidens anda, tyckes också
Rud-beckianismen ha väckt intresse hos den akademiska
ungdomen i Åbo, och Rudbeck blef en lärd auktoritet, hvars
åsikter med stor förkärlek anfördes. Så i de redan nämnda
afhandlingarna „Iter per orbem eruditum", hvars
författare i sin framställning af liyperboreernas lärdom
citerar „clarissimum Atlanticae nostrae decus Olaus
Rudbeckius"; „Philosophia fabularis", hvari det heter att
Rudbeck med argument, som ingalunda vore att förakta, sökt
visa att fablerna utgått frän hyperboreerna, hvarjämte
anföres Rudbecks bevis för denna åsikt; „De
Ænigmati-bus", där äfven Rudbecks åsikt om liyperboreernas
fabler i förbigående omtalas; samt „De parabolis", hvari
omtalas grekernas lån från de nordiska gåtorna enligt
Atlanticans framställning *).
!) rAtland" II s. 18 o. ff., 455-456. Utom i dessa
dissertationer finner man spår af Rudbeckianismen äfven i flere andra
antikvariska afhandlingar, t. ex. i Daniel Stecksenii afhandling
hyavToitaxia (1700), hvari redogöres för Loccenii och Rudbecks
k’vis för att giganter äfven hade funnits i Sverige. Författaren
omnämner äfven och beskrifver ett jätteskelett, som hade påträffats å
Maria kyrkas begrafningsplats i Stockholm och som Excell. Praeses
Rudeen), som var närvarande vid tillfället, hade sett med egna ögon.
I respondentens hemsocken Skälleffte hade man sett spår af jättehänder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
