Stockholm : skildring af hufvudstadens historia / 50 (1855) Author: Thure Gustaf Rudbeck Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkliga Byggnader - Andra märkliga Byggnader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Andra märkliga Byggnader.

I Staden inom broarne:

Slottet.

1. Slottet. Såsom ofvanföre blifvit anfördt, anlade Birger
Jarl Stockholms slott eller, såsom det då benämndes, Adelhuset,
ehuru först hans son Waldemar inflyttade deruti. Efter all
sannolikhet intog denna byggnad endast den plats, der nu lilla
borggården är. Snart blef den likväl af hans efterträdare
tillökad med den så kallade förborgen, eller det omfång nuvarande
stora borggården intager, hvilken för detta ändamål måste
påfyllas och jemnas till samma höjd med den förra, ett i sanning
icke lätt arbete, då den var belägen 13 alnar lägre än
Adelhuset. Alla dessa byggnader, med gråstensmurar af oftast 3
alnars tjocklek, bildade snart i förening med det fasta tornet
Kärnan och grafvar, så djupa att fartyg kunde lägga till vid
slottet, en nästan ointaglig fästning. Också, oaktadt de 20
belägringar slottet uthärdat, vet man det icke någonsin hafva
blifvit intaget med storm, utan alltid genom hunger eller
godvillig öfverenskommelse. Flera svåra eldsvådor, såsom 1330
och 1419, öfvergingo emedlertid detsamma, vid hvilken sednare
alla gamla handlingar och akter gingo förlorade, men alltid
reste det sig åter långt praktfullare kring sin kärna. Carl
Knutson och Sten Sture den äldre utvidgade och försedde det med
nya tillbyggnader, men liksom nationen i så månget hänseende,
hade äfven denna borg Gustaf I att tacka för sin nyförvärfvade
glans. Han lät med 55 alnar tillöka det förut 57 alnar höga
tornet Kärnan, lät uppmura slottsgrafven, och bland annat var
det äfven han, som 1548 lät uppbygga den prydliga slottsporten
åt stadssidan. 1525 natten emellan söndagen och måndagen
efter S:t Sigfridi kom väl elden lös på slottet, hvarvid sjelfva
kungsmaket och sölfkammaren afbrann, men Gustaf ersatte snart

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>