Stockholm : skildring af hufvudstadens historia / 43 (1855) Author: Thure Gustaf Rudbeck Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkliga Byggnader

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af franska legationen lärer inköpt den och öfversändt den till
Frankrike. På kyrkogården hvilar, liksom för att vara närmare
dessa sina arbeten, Johan Tobias Sergel sjelf, en konstnär,
hvars namn en gång med beundran nämndes af en hel verldsdel.
Dessutom finnas här grafvårdar öfver generalen, friherre Tibell,
enkefru Knigge, commercerådet Filéen m. fl.

Jakobs Kyrka.

9. S:t Jakobs Kyrka. Redan på 1300-talet skall en kyrka
med detta namn stått på ungefär samma plats som den
nuvarande, och nämnes i allmänna handlingar ända till 1439, då ett
möte blifvit hållet derstädes, hvarvid en stadga gjordes om
högmålssaker, men 1527 nedrefs denna förfallna kyrka på Gustaf
I:s befallning, tillika med flera andra byggnader på Norrmalm,
som kunde tjena en belägrande fiende till värn och beskydd.
Väl var Johan III redan 1580 betänkt på återuppbyggande af
en ny kyrka i den nedbrutnas ställe, men detta kom dock ej
till något utförande förr än 1588. Arbetet gick emedlertid så
långsamt, att sidomurarne vid konungens död 1592 ej ännu
voro fullkomligt uppförde. I sådant skick förblef kyrkan i nära
50 år, tilldess ändtligen, under drottning Christinas regering,
arbetet 1641 åter företogs och bedrefs med sådan kraft, att
kyrkan den 26 November 1643 kunde invigas. Tornbyggnaden
börjades 1644 och fullbordades påföljande året. För öfrigt lärer
drottning Christina skänkt till kyrkan så väl kopparen till
taktäckning som den första altartaflan, rikskansleren grefve Magnus
De la Gardie dopfunten och en af läktarne, samt krigsrådet och
öfversten H. Fleming predikstolen. Genom kongligt bref,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>