Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derpå, med det förbehåll, att han skulle återvända i
fångenskapen, om ej summan inom 3 år var erlagd. 9 hansestäder
gingo i borgen härför, och 1395 öfverlemnades hufvudstaden
i följe af detta fördrag till hansestädernes ombud. Som man
kunde förutse, var Albrecht ej i stånd att erlägga den äskade
lösen, och efter den bestämda tidens förlopp höll Margaretha
slutligen år 1398 sitt högtidliga intåg i Stockholm. Men i
hvilket beklagansvärdt tillstånd var icke nu den förr så
blomstrande staden, huru folkfattig och förfallen. Och ändock var
det på långt när ej slut med den arma stadens olyckor.
Endast 9 år derefter, eller år 1407, lades den nästan helt och
hållet i aska, utom slottet, kyrkan samt några stenhus. Vid
denna brand förlorade ej mindre än 400 menniskor lifvet, dels
genom eld, dels genom vatten, ty som alla hus utom murarne,
hvilka följde långgatorna åt, voro byggde endast på pålar och
förenade med fasta landet förmedelst usla träbroar, måste, i
brist på tillräckligt antal båtar, alla, som ej omkommo i elden,
tillsätta lifvet i vågorne.
Det tyranni, hvarmed Eriks af Pommern fogdar framforo,
synnerligast i Dalarne, gaf snart anledning till en allvarsam
uppresning under Engelbrecht Engelbrechtsons anförande.
Höstetiden 1434 anlände konungen med 10 skepp till Stockholm
för att stäfja detta uppror, men i alla landsorter förenade sig
stora skaror med Engelbrechts här, så att han, då han
anlände till hufvudstaden, kunde kringränna den på alla sidor.
Ett stillestånd ingicks nu, och konungen begaf sig derunder
hemligen till Danmark, men då han om hösten påföljande
året återkom, var en förlikning redan ingången af Sveriges rikes
råd å ena och 55 fullmäktige från Norrige och Danmark å
andra sidan. Mot sin vilja måste konungen då beqväma sig att
underskrifva den, men återvände genast. Emedlertid begingo de
danska och tyska legoknektarne så många våldsamheter emot
Stockholms borgare, att desse 1436 sågo sig föranlåtne att
skicka budsändning till Engelbrecht, som då uppehöll sig i
Arboga, för att begära hjelp. Han, tillika med riksmarsken
Carl Knutson, skyndade då med en ringa här till Stockholm,
men konungens fogde vllle ej för dem öppna portarne.
Underhandling börjades nu genom tvenne tyska borgmästare, men då
desse endast sökte draga ut på tiden, förlorade Engelbrecht
tålamodet och tillfångatog dem. När de svenske borgrarne sågo
detta, skyndade de sig att öppna portarne, hvarigenom hela
staden befann sig i Engelbrechts våld. Ännu återstod dock
södra tornet, hvarifrån Carl Knutson, som uppställt sin styrka
på Korntorget, oroades. Detta intogs med storm, och nu
börjades belägringen af slottet. Efter flere stillestånd och sedan
konungens flotta, hvarmed han ämnade skynda de sina till
bistånd, af en storm blifvit skingrad, och han sjelf med möda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
