Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritiken av konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Eller:
Med undantag av Bachs berömda violinaria, Chopins
Nocturne i ess-dur och ett tiotal, dock med vissa inskränkningar
valda stycken av Haydn, Mozart, Schubert, Beethoven och
Chopin, måste allt det andra förkastas och föraktas såsom en
konst, som söndrar människorna.
Eller:
Jag skall bevisa, att Shakespeare icke ens kan anses för
en fjärde rangens författare. Och som karaktärs skildrare är
han utan all betydelse.
Att den övriga mänskligheten är av en annan mening
hejdar honom ingalunda, tvärtom.
Min uppfattning, skriver han stolt, är helt och hållet olika
den i hela den europeiska världen vedertagna uppfattningen av
Shakespeare.
I sin fixa föreställning om att alla ljuga vädrar han lögnen
överallt, och ju mer allmänt utbredd en idé är, desto mer
uppreser han sig emot den. Han trotsar den, han misstänker den
för att vara, som han säger i fråga om Shakespeares rykte,
»ett av dessa epidemiska inflytanden, som människorna
alltid varit utsatta för. Så var det med korstågen under
medeltiden, tron på trollkarlar, sökandet efter de vises sten,
vurmen för tulpaner. Människorna inse icke det dåraktiga
i dessa inflytanden, förrän de väl blivit befriade från dem.
Med pressens utveckling hava dessa epidemier blivit särskilt
svåra.» Och såsom senaste exemplet på dessa smittosamma
sjukdomar anför han Dreyfus-affären, om vilken han,
fienden till all orättvisa, försvararen av alla förtryckta, talar med
föraktfull likgiltighet.1 Det är ett mycket slående exempel
1 »Det var en sådan där sak, som ofta inträffar, utan att den
tilldrager sig någons uppmärksamhet eller intresserar, jag säger icke
världen, men icke ens den franska militära världen . . .»
Och längre ned:
»Det behövdes några år, innan människorna vaknade upp ur
sin hypnos och förstodo, att de alls icke kunde veta, om Dreyfus
var skyldig eller icke, och att envar har andra, viktigare och
närmare liggande intressen än Dreyfus-affären.» (Shakespeare.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
