Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den sociala krisen: Vad böra vi göra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Men det är icke nog, det är också nödvändigt »att icke
ljuga», icke rädas för sanningen. Det är nödvändigt »att ångra
sig» och att rycka upp högmodet, som slagit rot med bildningen.
Det är slutligen nödvändigt att arbeta med sina egna händer.
»Du skall äta ditt bröd i ditt anletes svett», det är det första och
viktigaste budet.1 Och på förhand besvarande de bildades
spefulla invändningar, säger Tolstoi, att kroppsarbetet
ingalunda hämmar den intellektuella kraften, men att det tvärtom
ökar den och att det svarar mot naturens normala krav.
Hälsan kan blott vinna därpå och konsten ännu mera.
Dessutom återställer kroppsarbetet det goda förhållandet mellan
människorna.
I sina följande arbeten fullständigar Tolstoi dessa
moralisk-hygieniska föreskrifter. Han strävar att fullständigt
böta själen och skänka den ny kraft genom att bannlysa de
lastbara nöjen, som insöva samvetet,2 och de grymma nöjen,
som döda det.3 Han lever som han lär. 1884 har han offrat
sin djupast rotade böjelse, jakten.4 Han pålägger sig
av-hållsamhet, som stålsätter viljan, likt atleten, som föreskriver
sig själv sträng tukt för att kunna kämpa och segra.
1 Den revolutionäre bonden Bondarev hade velat, att denna lag
erkändes såsom allmän förpliktelse. Tolstoi stod vid denna tid både
under hans och en annan bondes, Sutajevs, inflytande. — »Under
hela mitt liv hava två ryska tänkare utövat stor moralisk inverkan
på mig, riktat min tanke, för mig förklarat min egen
världsuppfattning: det var två bönder, Sutajev och Bondarev.» (Vad böra vi göra?)
1 samma bok tecknar Tolstoi Sutajevs bild och anför ett samtal
med honom.
2 Alkoholen och tobaken (fransk översättning av
Halpérine-Kamin-sky, utgiven under titeln: Plaisirs vicieux, 1895). Den ryska titeln är:
Varför människorna berusa sig.
3 Plaisirs\cruels, 1895 (Les mangeurs de viande. La guerre. La
chasse), fransk översättning av Halpérine-Kaminsky.
4 Det är anmärkningsvärt, att Tolstoi haft så svårt att uppgiva
detta nöje. Det var hos honom en nedärvd böjelse, ett arv efter
fadern. Han var icke sentimental, och han tyckes aldrig hava visat
djuren mycket medlidande. Hans genomträngande ögon hava
knappast mött våra ringa bröders stundom dock så vältaliga ögon, med
undantag av hästen, för vilken han som stor godsägare har förkärlek.
— Han var icke fri från en viss medfödd grymhet. Efter att hava
berättat hur han långsamt dödade en varg, som han slagit över nosen
med en käpp, säger han: »Jag erfor en viss vällust vid minnet av det
döende djurets lidanden.» Samvetskvalen vaknade sent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
