Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rousseau eller Pestalozzi?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denna, som är metodisk. Ling har analyserat upp
rörelsen i dess delrörelser, d. v. s. reflekterat på vilka
särskilda muskler och organ som äro med i spelet,
och har därigenom möjliggjort en medveten och
systematisk utbildning av rörelserna. Men, som sagt,
med Rousseau få vi med övningen i självverksamhet,
vakenhet, fintlighet, och det är det man sökt på
senare tider till och med i krigsväsendet.
All drill är pestalozzisk metod; och så länge
den är verkligen metodisk, och så länge den förmår
entusiasmera, så länge idéen däri icke gått sin väg, så är
den äkta pestalozzisk. Men faran med all drill är att
den förlorar sin själ, och då blir den ohjälpligen
impopulär. Om drill verkligen kan entusiasmera? —
frågar någon. Utan tvivel. Pestalozzi själv har haft
förmågan att rycka sina småttingar med under sin
ord- eller räkningsexercis. Ty han såg idéen i den,
och hans eld har låtit lärjungarna också bibehålla en
känning av målet. Det är en viss sträng anda i drillen.
Latinare av gamla stammen ha förstått det och ha
trott sig i böjningsformernas takt inöva den romerska
disciplinen och uthålligheten. Och i Tyskland har
den militäriska drillen mycket säkert varit buren av
entusiasm. Naturligt nog — efter ett krig. Det fanns
förstående hos manskapet. Man såg det stora i att
underordna sig därhän, att man var för sig fungerade
blint, som en del av ett maskineri. Men utan
förutsättning av en stark, livande personlighet eller av en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
