- Project Runeberg -  Rösten av en som ropar i öknen /
346

(1928) [MARC] Author: Bengt Oxenstierna
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’346

att "med ogräset också rycka upp vetet". Varje
människa böra vi möta såsom en varelse, som Kristus antingen
redan gjort, börjat göra eller längtar att göra till en lem,
en cell, i sin kropp. "De yttersta kunna varda de
främsta." Därpå ger oss människolivet upprepade exempel:
funnes icke alltid, även i de till synes mest hopplösa
fall, möjligheten av omvändelse, ny födelse, så vore
kristendomen ej den "frälsningens" religion den framför
allt vill vara, den reala frälsningen från en lika real
förtappelse. Just denna värdesättning av var enskild
människa, just den hänsyn, kärlek, fördragsamhet, med
vilken vi böra bemöta även de medmänniskor, som ännu
vandra såsom fiender till Kristi kors, just detta allt
utgör en omistlig beståndsdel i den kraft, varmed Kristus
— "Kristus i oss" — drager till sig nya celler, som ban
vill införliva i sin kropp.

Och för resten — hur är det med dig själv, du min
broder, du min syster? Du känner dig så viss, att du
är en levande cell i Kristi kropp: är du så viss, att du
verkligen vandrar så, att alla i din omgivning känna
sig fullt övertygade, att de ha framför sig en människa,
i vilken Kristus helt tagit herraväldet, som hämtar sin
näring, sin livskraft enbart från honom som är
huvudet? Har din vandel blivit så alltigenom helgad, har
bela din livstyp blivit så förvandlad till likhet med den
Frälsare, som kanske ■— det antager jag — en gång
mötte dig ocli i en salig stund tog dig i sin tjänst, att
ingen kan tveka om att du helt tillhör honom? Gärna
sjunger din mun: "Att känna din kraft, att höra ditt
tal, att dela ditt kors, är hela mitt val". Men har det
ock blivit så i ditt liv? Hur mycket tror du din
omgivning förnimmer av denna "kraft" och av detta "kors".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:32:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rosterop/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free