Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’299
vettvillings kula, eller för rena naturkatastrofer, såsom
sjukdom eller olyckshändelser av alla slag. För intet
sådant är han genom sin oändligt viktiga gärning mer
skyddad än vilken obetydlig eller misslyckad
människotrasa som helst.
Här ligger för den kristna gudstron dess kanske allra
största stötesten. Ty här är det ej enbart tankens
svårigheter, utan också ett trons crux, inför vilket hans
förtröstan på Gud har att kämpa sin nattliga
Jakobskamp. Mången enskild kristen har måhända aldrig på
allvar stannat inför de tankens svårigheter, troil på
Skaparguden innebär; häri kan ligga tanklöshet eller,
låt oss säga, bristande teoretisk utbildning. Men i den
mån han är en troende kristen slipper han aldrig ifrån
de rent personliga prövningar, som vållas honom, om
och i den mån han verkligen på allvar skall fasthålla
tron, att det är en gudomlig och kärleksfull försyn, som
leder, icke blott mänsklighetens öden, utan ock hans egen
tillvaro i denna stackota värld, hans liv, hans död och
allt som händer honom från moderlivet till graven.
Just i den mån han är en kristen ökas alltså de
svårigheter med vilka han i sitt inre har att kämpa.
Och dock är det just i denna kristna tro och i dess
höjande till sin största intensitet spörsmålets lösning är
att söka.
Varur har gudstron — och jag menar nu ej den
poly-teistiska tron på "gudar", som ej äro annat än
personifierade naturkrafter, utan tron på en enda personlig
Gud, "Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens
skapare" — varur har denna tro sprungit upp?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
