Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR 161
ju kunnat drunkna rakt av, de stackars människorna! Å,
herre min bäste! fortsatte gumman och höll på att
tappa handfatet vid åsynen av kyrkoherden, som hon
ännu icke igenkände. Där ha vi herrn i huset själv,
svart som en sötare, fast blågrå! Jaha, dränggossen är
oskyldig, för si i går stjälpte di i samma grop.
—
Se så, prata nu lagom, lilla Sara! Hit med några
åmar vatten och en tvålbit stor som en tegelsten åt
kyrkoherden!
Men vid kronofogdens begäran fick Sara stora ögon.
De vidgades allt mer och mer.
—
Är det, är det, stammade gumman, är det kyrko¬
herden Tovenius? Nej, nu går då skammen på torra
landet, så våt han än är! Att komma in med en sådan
en på mitt rena farstugolv! Kronofogden vet inte
vad det vill säga att skura ett gammalt fläckigt farstu¬
golv. Nej, var så god och släpp’en där kronofogden
tog’en.
Denna sista skymf var om möjligt ännu mera drä¬
pande för Anders Samuel än alla kronofogdens sar¬
kasmer. Han slätade sig efter gammal vana i sitt stri-
piga halmgula hår, för att ingiva mera respekt, och utan
att besinna sina fingrars mindre lämpliga blågråa po-
mada.
Väsande som en orm, höjde sig kyrkoherden på tå
och utropade:
—
Kvinna! Oförskämda häxa! Vet du vem du vågar
förolämpa?
—
Ja, inte skulle jag väl förolämpa annars, genmälde
gumman. Nej, si tvätta honom vem som vill, men
aldrig ska min hand komma vid ulven i fårakläder!
Det högljudda samtalet hade emellertid utlockat pas¬
torn, som dessutom ville fråga Sara om det fanns några
lugnande droppar kvar i huset.
Hjorten stod ansikte mot ansikte med sin hätskaste
fiende.
—
Känner du igen honom, Emanuel? sporde krono¬
fogden. Nu är han annars i sitt rätta element, liksom
fisken är det i vattnet. Har du inte kvar den skrapa,
11. — J o lin, Rosen bland kamelior.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
