Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSEN BLAND KAMELIOR 93
Men kom ihåg, att din fars öde är i mina händer,
: och kom ihåg, att ännu, trots allt ditt förakt, älskar
|j jag dig som en galning. Gundla, gudomliga flicka,
I en kyss!
Den arma fången kände den passionerade skrym-
i tårens andedräkt glödande beröra sin hals, hon vred
>. med fasa bort sitt anlete från hans oskärande läppar,
c och gjorde ett förtvivlat försök att frigöra sina armar,
i Det lyckades, och hon stod just i begrepp att till det
t yttersta försvara sig mot ett nytt anfall, då plötsligen
e
uslingen kröp ihop av fasa, ty ur bergets svarta djup,
i just från den mystiska springan, hördes underbara
> hemska ljud. Snart urskilde man tydligen ett väsande:
—
Fy, fy, fy! Släpp henne, odjur, odjur, odjur!
Var det en mänsklig stämma, som varnade, eller var
i det bergets ande? Det lät som om flera röster samman-
3 smält till en, det lät dels som ett beklämt kvidande,
t ett kvävt kvinnligt raseriutrop, dels som ljudet av en
) domsbasun. Kanhända var det bergfrun själv som
o hotade?
Alltnog, både Gundla och hennes förföljare ryggade
några steg tillbaka vid de hemlighetsfulla ljuden.
Ännu en gång hördes ett väsande: — Gå din väg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
