Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41 THEODORE. ROOSEVELT
ilade befunnits utgöra den öfre delen af Aripuanen, en flod som ej fanns
upptagen på de flesta kartor, och skulle tillsammans med denna mäta i längd
offer 900 mil. Sällskapet beg?..’ sig nu till Manao3, en liten by vid Amazonfloden
i hjertat af Brasilien, omkring 600 m^l från flodens mynning, och derifrån till
Para på kusten, der Roosevelt skildes från sina reskamrater och Inskeppade
sig iör New York. Vetenskapligt hade expeditionen varit af stor betydelse.
Cherrie och Miller hade samlat öfver 2,500 foglar, omkring 500 däggdjur samt
en del reptiler och fiskar, af hvilka många voro dittills okända för
vetenskapsmännen. Expeditionen hade kartlagt en jätteflod. hvars öfre lopp varit
dittills totalt obekant för menskligheten, och hvars nedre lopp varit bekant
endast för några få gummisamlare i Brasiliens vildmarker. Tvifvelsfloden
eller Rio Theodoro hade befunnits vara den förnämsta bifloden till Madeira,
som å sin sida är den förnämsta af Amazon-flodens bifloder.
XI.
DE SISTA ÅREN AF ROOSEVELTS LIF. HANS DÖD.
Vid sin återkomst till Amerika råkade Roosevelt ut för samma öde, som
drabbade Stanley, när han första gången återkom från Afrika och kungjorde
sina upptäckter, och som f. ö. drabbat de flesta forskare och upptäckare, när
deras rön underkastats kritik af hvad Stanley plägade kalla länstolsgeografer
och kammar-lärda. Man tviflade på Roosevelts uppgifter och vägrade att
gifva honom erkännande för hvad han uträttat. I likhet med Stanley
försvarade han sig med kraft och dräpte till sina belackare, hvilka han dubbade
med det nya namnet naturfakirer och andra träffande epitet. I denna strid
drog Roosevelt som vanligt det längsta strået, och smädarna tystnade
efterhand. Men under tiden hade han också gjort sig allt mer och mer bemärkt
genom täta och bitande anfall mot president Wilsons politik beträffande
Mexico. Det är ju tydligt, att en så agressiv natur som Roosevelts omöjligen
skulle kunna gilla den ytterliga försiktighet och tvekan, som röjde sig i
Wilsons alla handlingar, och som Wilson sjelf betecknade med uttrycket
afvak-tande väntan (watchful waiting^. Kom så det stora kriget och det på
sänkandet af Lusitania, Arabic och andra ångfartyg, hvarvid talrika amerikanska
medborgares lif spilldes, följande långa och tröttsamma ordbytet mellan
Wilson och tyske kejsaren rörande dennes hänsynslösa, mot alla gällande
krigs-regler stridande framfart med sina undervattensbåtar. Wilsons afvaktande
väntan i denna allvarsamma sak blef för mycket för Roosevelt. Han
dundrade i tal och i skrift mot regeringens politik, hvilken häh med rätta betecknade
som svag, vinglande och oamerikansk. Det fins naturligtvis icke minsta
tvifvel om, att Amerika med Roosevelt som president kommit med i kriget långt
tidigare, än hvad nu blef fallet, och att rustningar och förberedelser kommit
att företagas ofördröjligen efter det Tyskland visat sitt öfvermodiga trots
mot republiken, men lika säkert är det också, att kriget derigenom blifvit
mycket förkortadt och hundratusentals menniskolif skonade. Roosevelt var
en af de förste, som påyrkade försvarets stärkande, byggandet af flera
krigsskepp och införandet af allmän värnpligt. Hans krigiska sinnesstämning tog
sig också uttryck i skarpa angrepp mot pacifister och opatriotiska
utlandsamerikaner. Han sade. att hvad han härefter komme att yttra, vore icke
beräknadt för stackare och "mollycoddles", hvilket nya uttryck han definierade så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
