Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den meliska Afrodite
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till Melos’ strand, och att deras hjärtan tråna till
»de ljuva famntag», som ödet vägrat henne giva den hon
älskar. Det var en Parisdom i omvänd form. Den trojanske
herden dömde, att Afrodite var Olympens skönaste kvinna;
de franska konstdomarne och skalderna, att den skönaste
kvinna måste vara Afrodite.
*
Så kom frågan, av vem hon är. Till en början var man
enig om att endast någon av de allra störste helleniske
mästarne, någon av dem, vars namn är i var mans mun,
varit verkets upphov. Man hade då att välja mellan
Fidias, Polyklet, Myron, Skopas, Praxiteles, Lysippus.
Väl äro vi ännu i denna stund, trots ökade fynd och mer
inträngande undersökningar, i saknad av vägledning för
att kunna med någon visshet skilja mellan samtliga
dessa mästare och deras skolor, så skarpa än
gränslinjerna äro mellan t. ex. Fidias och Myron,
Polyklet och Lysippus. Redan den antika tidens
konstkännare, som hade tillfälle att se och jämföra
arbeten av Skopas och Praxiteles, tvekade dock mellan
den ene och den andre, när sägnen om mästaren var
osäker och verket ej bar hans namn. Men – »la Vénus de
Milo» var av Praxiteles. Då det är ledsamt att endast ha
en möjlighet, där man ville äga visshet, och då intet
ojävigt vittne kunde frammanas från Elysium för att
intyga motsatsen, så – ägde Louvren otvivelaktigt ett
arbete av samma hand, som skapat den knidiska Afrodite,
detta frejdade verk, för vars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
