Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romerske kejsare i marmor - V. Nero
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttryck) Guds rike och dess rättfärdighet! Markus
Aurelius trodde, likasom stoikerna i allmänhet, att
sjålsfriden skulle varda det hållna löftets frukt.
De bilder museerna förvara av honom prägla hans
anletsdrag med smärtsamt vemod. Men över hans
panna vilar solsken. Som lön för dygden hade han
icke gjort fordran på den frid, som kan förljuva
lidandet. »Att fordra lön för dygden,» skrev han
en gång, »det är som om ögat fordrade lön för att
det ser, och foten för att han går. Människan skall
göra det goda av inre behov, likasom rankan framdriver
sina druvor utan att äska vederlag därför.»
Markus Aurelius var fyrtio år gammal, då han uppsteg
på tronen. Filosofen visade sig vara en duglig furste.
Han förbättrade lagstiftningen och rättsskipningen,
utvidgade rikets samfärdsmedel, främjade vetenskaperna,
förökade välgörenhetsinrättningarna, förde Roms vapen
segerrikt mot dess fiender, gav senaten utvidgade
rättigheter, var sträng mot besticklighet och
godtycklig maktutövning och sades vara alla förtrycktas
tillflykt. Han »sades» vara det och ville vara det; men
huru mycket av det förtryck, som råder, kommer till en
furstes kunskap? Med ju större makt han är beklädd,
dess mindre plär han få veta. Iakttagande varsamhet med
sina gåvor för att icke skada med dem, bortskänkte
Markus Aurelius likväl av sin civillista allt, som ej
var erforderligt för hans tarvliga levnadssätt.
Han började varje morgon med bön och slutade
dagen med en självprövande betraktelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
