- Project Runeberg -  Romanhjeltinnan. Novell /
253

(1849) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

253

"Ni, jag gir ja, barn, gir pi stånd ocb talar med
mamsell i portgången!" . .........

Batisten ocb spetsarna hemköptes, jemte några blekr
röda band; ocb med tillhjelp af den vänliga snörlifspinanu
seilen, som fått löfte om den öfverblifha batisten till en
näsduk, kom den oförlikneligt intressanta peignoiren
verkligen i ordning.

Ocb just nu — medan fru Emerentia uppdukade téo
bordet — var det stora ögonblick för band, då Blenda,
iklädd sin luftiga ocb eleganta "grefvinne» markisinne"?
kostym, siod framför spegeln ocb med djupaste
uppmärksamhet mönstrade den tillkommande grefvinnan.

Om man finge tro det småleende, som då och då flög
öfver hennes läppar ocb förskönade hennes ansigte, så var
det säkerligen icke till för liten belåtenhet som granska
ningen utföll.

"Ack, så söt du är — ackurat så lefvande som en
morgonrodnad ... och så mjuk din växt syns i den der
röben!" utlät sig fru Emerentia, i det hon oupphörligt
lemnande hvad hon höll i händerna — trippade rundt
omkring sin dotter. Mag säger, du lilla, att de ljusröda
bandrosorna taga sig alldeles gudomligt ut! Och så säger jag
att hvar menniska, som får syn på dig, bör kunna svära
på — så framt de äro någon smula fysionoinister — att
du är född till fbrstinna, ehuru du också kan nöja dig med
att bli grefvinna .... Och sådana tofflor med perlbroderi
— du gjorde ganska rätt i att du behöll dem sjelf, när
folk icke skämdes att så missbjuda madam, som skulle
sälja dem."

uVet mamma hvad jag tycker klär mig aldra bäst?"
inföll den lilla behagsjuka, under det hon öfVer sin hvita
underklädning jemkade tillrätta den långa, öppna peignoiren.

"Nej, <lu liltø . . men det vet jag, att om jag icke
vore rädd att téet komme för nära inpå gröten, så att jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romanhjelt/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free