- Project Runeberg -  Romanhjeltinnan. Novell /
218

(1849) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

218

bar mod — ty ni skall veta att jag alls icke är rädd för
er" ... .

Hon tystnade flämtande, ty en flod af qvinliga tårar var
nära att göra slut på det mod, som barmen uppdrifvit.

Men på en gång kom icke blott vaktmästaren tillbaka,
utan äfven andra steg hördes — ocb ingen lärer väl
betvifla att vår romanbjeltinna fick den tillfredsställelsen att
befrias af sin egen hjelte.

Då denne person helt oförmodadt uppträdde på scenen,
tog kammarjunkaren, som icke var någon vän af
oordningar och opassande uppträden, genast ett par skutt åt
sidan för att kunna aflägsna sig utan att blottställa sitt
inkognito.

Men Biendas riddare fattade ett kraftigt tag om hans
arm, förde honom några steg afsides och sade med
upprörd ton:

"Akta er att ännu en gång förfölja detta unga
fruntimmer, såvida ni sätter något värde på ert utseende, ty
jag lofvar att, om jag åter träffärser i ett sådant ärende,
så stämpla om er, att ingen skall känna igen er !u

uAhau, svarade kammarjunkaren, som ansåg sig iika
litet vara känd som ban sjelf kände den, hvilken så djerft
tilltalade honom, "ni tar ton af en lycklig älskare — det
var då på er hon väntade, när hon af misstag tog min arm!
Jag visste väl att den lilla förtrollerskan icke va . . ."

"Håll inne, min herre! Fröken v. Kuhlen är min kusin
— och nu hoppas jag att ni anser mig ega rättighet att
beskydda henne."

"Obeslrldt — för sådana rättigheter drager jag mig
baklänges, och tillägger den välvilliga önskan, att
kusin-skapet måtte befria er lika lätt från alla de rivaler, som ni
möjligen eger och bestämdt framdeles får!"

"Fördömde väderhane!"

Dessa ord frammumlades i vredgad ton af den,
hvilken, enligt Biendas egen tillåtelse, ännu en gång utgifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romanhjelt/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free