- Project Runeberg -  Romanhjeltinnan. Novell /
179

(1849) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

179

aGref\en!"utbrast Blenda. Och genom detta magiska
ord var det liksom bon återfått talförmågan.

Med en uttrycksfull pantomim slog fru Emerentia
tillsammans sina händer.

Nu följde en fullständig beskrifning öfver hela
förmiddagen intill det ögonblick, då Blenda skildes från sin hjelte.

Ocb under allt detta sväfvade modern i icke stort min.
dre rosenfärgade rymder fin dottern.

Morgonens första händelser, de som så mycket
förödmjukat hennes Blenda, ansågos af den goda frun endast
som poetiska skuggor, hvilka voro oumbärliga för att
böja effekten af det stora och lysande ögonblick, då grefven
åter uppträdde på scenen.

uNå väl, mitt barn, min lilla grefvinna," sade bon
hög-lidligt, "hade jag rätt i mitt påstående att salig farmors
namn förde lycka med sig? Det var på Concordia-dagen
din tants bref kom, och derefter blef det för oss just
lagom at’, efter ödets outransakliga beslut, inträffa i
Wenersborg på samma gång som den lysande ättlingen af en
skånsk anrik familj . . . Och denne son af hjeltefädcr,
denna aristokratiens ocb rikedomens yppersta blomma, var
— o gudamakter — den förste som fick se dig och som
du såg, allt till er ljufva framtids himmelska besegling."

"Ja, det var undransvärdt!" suckade Blenda.

"Ingenting kan likväl vara mindre undransvärdt, du
lilla — sådana äro just naturens beslöjade hemligheter!
Ocb ehuru jag hade påräknat en rysk eller tysk furste, en
engelsk lörd eller spansk grand, vill jag visst icke — ty
det kunde vara en synd — strida mot naturkrafterna, som
utgå från Gud sjelf, utan jag ger min fulla moderliga
välsignelse till din förening med den ädle grefven!"

"Åh, vi hafva icke på långt när hunnit dit ännu
mamma!"

"icke hunnit dit — nå, det lär väl icke dra långt ut,
menar jag!"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:26:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romanhjelt/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free