Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30
syn till alliterationens krav omstuvad ordningsföljd ge en reflex
av den ursprungliga namnramsan. Jón Amason 1 lämnar
följande obetydligt avvikande namnrad: Freii(sic!), Fjölnir,Feingr,
pundr, þeckr, prumr. Det sista namnet ersätter sålunda
þräsir. Nu är prumr tydligtvis ett tursnamn (jfr jätten prymr
i Eddan), och prásir är känt som ett dvärgnamn2. prásir
och dess ersättare prumr torde därför vara mystiska
omskrivningar för ett av de sex runnamnen i utharkens första hexad:
^-runans benämning, fisk þurs. En viss demon har givetvis
kunnat tänkts vara den »farlige man», som ägt samband med
rimtecknet j>. — Vad pundr (pundur) beträffar, förekommer
det i Grimnismal omtalat såsom ett bland flera i en lång rad
av Odensnamn. Det kan emellertid mycket väl ursprungligen
ha varit ett Tors-namn = ’dundraren’. Det låter i så fall osökt
hänföra sig till utharkens 4:e runa j^, vagnrunan, Tors tecken
(jfr RT, s. 61 i; UR, s. 11 ff.). — Freyr är ett helt
omaskerat gudanamn. Denne gud kan bland utharkens sex första
runor endast tänkas ha haft samband med det 6:e tecknet X
(ags. gifu ’gåva’). Denna runa torde ursprungligen ha tillhört
en annan rikedomsgud, Njord (jfr RT, s. 67; UR, s. 16). Frey
och Njord kommo dock att i Norden med tiden stå varandra
kultiskt så nära, att de nästan bildade en enhet, de båda
gudarna anropades i regeln gemensamt. Jag har i det föregående
(jfr § 9 f.) påpekat, att sannolikt utharkens 24:e runa (fisk fe)
varit för de båda rikedomsgudarna gemensam, αr-runan (den
11:e) synes däremot ha speciellt tillhört Frey, liksom gifu-runan
(den 6:e) varit Njords. Då slutligen Njord trädde tillbaka för
Frey, kan den yngre guden på Island, där vi veta, att han
alldeles särskilt dyrkats, ha satts i förbindelse med talen 6, 11
och 24 och dessa tals motsvarigheter bland de gamla delvis
endast hemligt kända runnamnen. Den 6:e runan i utharken,
gifu-runan, kan tydligtvis på Island ha varit ett av Freys tecken.
Däremot kan icke maðr-runan ha varit en symbol för någon
sengermansk gud, i varje fall icke för Fre,7. Egendomligt är
på 3 föregående namn med F-) och prekkur i st. f. pekknr i anslutning till
pr- i prásir.
1 Islenzkar þjódsögnr, I, 1862, s. 450.
2 Jfr Lind, Norsk-isländska dopnamn, 1905—15.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
