Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
hon grät.
’Måtte hon blott ha fått en bra fästman — men en
så bra, som hon är själf, kan hon inte leta upp, om
hon ock letade med ljus och lykta —’ så föll sig mitt
svar till mamsell Karin, och hon såg bestämdt, att jag
var ledsen.
»’Hon blir grefvinna, ska’ du veta, och det är ett strå
hvassare, det, än friherrinna’, sade mamsell. ’Det skall
nog vara till måtta åt friherrinnan!’»
«Hon var allt en högförnäm fru, hon! Sådan var
inte baronen; han var vänlig och nedlåten mot sämre
folk och höll sig aldrig för god att tala med dem. Men
han hade ett förfärligt lynne, när något gick honom
emot. Och så var det ett, som var värre, och det var
alla de konster och knep han hade för sig i sina
affärer. ’Han är en genompiskad skälm, så adelsman han
är’, brukade min far säga till mig och mor ibland —
och sanning var det.
Men 1 må tro det blef ett lefverne däruppe på
slottet under våren, ty de nyförlofvade skulle komma i
början af juni. Det blef ett sågande och hyflande och
hamrande och målande och putsande utan all måtta, och
snickare och målare och murare och tapetserare
vimlade om hvarandra däruppe i de stora salarne och
förmaken. Jag tyckte där var så grannt förut, så kungen
icke kunde ha det bättre — men nu blef det annat af!...
Jag har hållit på att gråta öfver de här röda sidenbitarne
flera gånger i dag, när jag suttit och klippt itu rosor
och liljor, för se, det var just detta siden, som
friherrinnan köpte och skickade hem till den sommaren — och
det kostade nog sina modiga fyrkar ska’ I tro — till
det röda förmaket, där det suttit tills nu.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
