Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det nya Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tatarer, men också stundom tog sig uttryck i
nävrättsligt okynne. En för det gamla Polen karaktäristisk
samhällsosed var den s. k. zajazd, det vill säga tvångsutmätning med
vapenmakt eller självpantning. Den bestod däri, att en
person, som ansåg sig förorättad, föregick den rättsliga
proceduren och på egen hand utkrävde sin förmenta rätt på
exekutiv väg. I regeln tog sig denna zajazd ganska lustiga
former, och vi ha den att tacka för en av världslitteraturens
yppersta hjältedikter, Mickiewicz’ "Herr Tadeusz", som
just behandlar den sista historiska "utmätningen" i Litauen
i början av 1800-talet. Det var för övrigt en inre polsk
angelägenhet, betecknande för det självrådiga adelsväldet i den
gamla goda tiden. Men det är betänkligt för den europeiska
världsfreden, om denna zajazdprincip skulle tillämpas även
i polackernas yttre politik. Vissa tecken tyda dock
beklagligtvis därpå.
Först och främst ha vi frågan om Wilno. Denna stad, där
den svenske Johan III firade sitt till sina verkningar
ödesdigra bröllop med Katarina Jagiellonica, har ursprungligen
varit huvudstaden i det hedniska furstendömet Litauen, och
ännu finnas ruiner kvar av den gamla fursteborgen. Men
dess furste Jagiello ingick genom sitt giftermål med den
polska drottningen Jadwiga (Hedvig) i slutet av 1300-talet
en personalunion med Polen, vilken fick sin statsrättsliga
bekräftelse i Lublin 1569, och denna förening av två så
skilda folk blev en av de vackraste och fridsammaste, som
världshistorien känner från nyare tid. De båda nationerna
respekterade varandra, många litauiska adelsätter
poloniserades tvångslöst, och språken voro praktiskt likvärdiga, ehuru
den ojämförligt rikare och starkare polskan måste få
politiskt och litterärt företräde.
Och Wilno har av gammalt varit en polsk kulturhärd.
Där grundades 1579 en akademi, och dess polska universitet,
som blomstrade i början av 1800-talet, har efter världskriget
stått upp på nytt. Från Wilno utgingo den andlige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
