Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
henne, du var starkare än jag, du lockade henne ifrån
mig och — svek henne ...»
»Jag vet icke, att det i någon lagparagraf är
förbjudet, att två unga män täfla om samma kvinnas kärlek,»
svarade Bengt försmädligt, »jag hvarken stal eller svek
henne, såsom du så ridderligt uttrycker dig. Hon valde
mig, och det var lika mycket hennes som min skuld, att vår
förbindelse bröts...»
»Du stal henne, och du svek henne,» upprepade Åke
doft, »du tvang henne genom ditt sätt att göra slut på
hvad som föär dig aldrig var annat än en lek... För öfrigt
har du för mig varit, hvad hela din släkt varit för min,
det vet du. Ni Falkensternar ha led ifrån led ätit ut
oss ifrån den ställning vi en gång hade här i samhället —
det är inte annat än konsekvens, att du gör detsamma med
mig. Din farfars slughet spelade honom i händerna hela
det stora Hemsjöskogsköpet, som grundade er rikedom och
kom vår att vackla. Han gjorde konkurs två gånger för
att pressa ut sina fordringar, just när han visste, att Värnö
bolag hade svårt at/t skaffa pengar. Din far anlade en
pappersmassefabrik, där pappa hade anförtrott honom, att
han tänkte anlägga en. Du köpte Hålböleaktierna af min
bror, just när du fått reda på, att de snart skulle stå högt
öfver pari...»
»Nu är det nog,» afbröt Bengt, i det han satte sig
upprätt i soffan och slog den knutna handen i bordet, »sitt
inte där och prata som en käring! Du tycks ha glömt,
att affärer äro affärer och inte sentimentala uppoffringar.
Carl-Edward bad mig köpa aktierna, och jag hade intet
skäl att neka honom denna tjänst...»
Åke hånlog föraktfullt.
»Hade det icke varit en Falkenstern mot en Henning,
så skulle den ena så kallade vännen känt sig manad att
säga den andra: inte just nu, jag vet att de komma att
stiga.»
iBengt ryckte på axlama.
»Du talar som ett gammalt enfaldigt fruntimmer.
Emellertid vill jag säga dig, att om du icke har något annat att
göra här än att förplämpa mig och de mina, så får du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
