Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
stamentets särskilta delar skola således här utgöra
behandlingens föremål. Framställas skall, huru dessa delar
först tillkommo, och huru de, i början fördelade i skilda
grupper, efter hand blefvo till ett större belt
sammanförda. Och på det att betydelsen och värdet af detta
hela må kunna inses och uppskattas, skall, hvad de
särskilta delarna vidkommer, till undersökning företagas, icke
blott deras upprinnelse, utan ock deras innehåll och
menskliga tillförlitlighet.
Från de äldsta tider tillbaka finner man G.
Testamentet särskildt uti tre hufvudelar: Lagen, Profeterna och
Psalmerna. För denna uppdelning har man ock i en
sednare tid trott sig kunna uppvisa en dogmatisk grund, i
det man nemligen ansett den första af dessa hufvuddelar?
med hänseende till innehållet, vara att beteckna såsom
den för det frälsande gudsmedvetandet objektivt
grundläggande, den andra såsom den objektivt fortbildande, och
den tredje såsom den. i hvilken den subjektiva tillegnelsen
vore skildrad 1). Denna,, såsom det synes, för det hela
ordnande och till ett sammanbindande tanke är dock i
sjelfva verket hellre ett uti detsamma efteråt inlagdt än
ett deruti inneboende och dess uppkomst i en viss
ordning betingande moment. Ty den antagna artåtskilnaden
mellan de ifrågavarande delarna är ingalunda en
genomgående. En på sak grundad klassifikation kunna vi också
erhålla, endast i den mån det blifver oss gifvet, att fatta
de särskilta skrifternas innehåll samt den dogmatiska
ståndpunkt, som de inom det hela intaga. Tillsvidare må
vi derföre ock, utan anspråk på att G. Testamentets
hufvuddelar skola anses hvar för sig utgöra någonting
systematiskt fulländadt, låta icke blott nämda saksammanhang,
utan ock den tidsföljd, i hvilken de synas hafva intagit
’) Så Keil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
