Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken - 6. Esmeralda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Quasimodo, Coppenole och narrpåvens följe under larm
och oväsen lämna salen. Pöbeln rusade ivrigt efter.
— Bra! sade han för sig själv. Nu går alla bråkmakare
härifrån. Olyckligtvis utgjordes hela publiken av
bråkmakare. Inom ett ögonblick låg stora salen tom och
övergiven.
För att säga sanningen så fanns det dock ännu några
åskådare kvar, somliga stående för sig själva, andra i
grupper kring kolonnerna; kvinnor, gubbar eller barn, som fått
nog av allt larmet och oväsendet. Några studenter satt
ävenledes kvar på fönsterbrädan och tittade ned på torget.
— Gott! tänkte Gringoire. Ändå så många, som behövs
för att höra slutet på mitt mysteriespel. De är inte många,
men det är en utvald och litterärt intresserad publik.
Ögonblicket efteråt hände det, att en symfoni, som skulle
göra den allra största effekt vid den heliga jungfruns
ankomst, mankerade. Gringoire uppdagade, att hans
musikanter ryckts med i narrpåvens följe.
— Ni måste hjälpa er dem förutan, sade han stoiskt.
Han gick fram till en grupp borgare, som, tyckte han,
talade om hans pjäs. Här är ett fragment av samtalet, som han
uppfångade:
— Ni känner väl till Hotel de Navarre, mäster Cheneteu,
som monsieur Nemours rådde om?
— Ja, mitt emot Braquekapellet.
— Nåväl, skattkammarämbetet har hyrt ut det till
Guillaume Alexandre, hävdatecknaren, för sex livrés och åtta
sous per år.
— Så hyrorna stiger!
— Vi skall se, om de andra hör på! sade Gringoire med
en suck.
— Kamrater! ropade plötsligt en av de unga
odygdspå-sarna vid fönstret. Esmeralda är där nere på torget!
Dessa ord hade en magisk verkan. Alla, som fanns kvar i
salen, rusade fram till fönstren och klängde efter väggarna
för att kunna se, i det de samtidigt upprepade:
— Esmeralda! Esmeralda!
Samtidigt hördes därnerifrån stormande applåder.
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
