Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransmännen och den engelske Guden - Viviani och himmelens stjärnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
strävanden, och vilka såsom misslyckade bäst bort
kunna användas som exempel vid
argumenteringen för våld, dem hade de väl hört något om.
Men säkerligen hade de aldrig förr träffat någon
som bekände Kristus, och för vilken hans ord
voro ett rättesnöre i sociala och politiska frågor,
liksom i det enskilda livet.
Det vände upp och ner på allting för dem,
så som det ju måste göra. Orden voro så nya
för dem, blanka som nypräglade mynt. Det var
ingenting de voro vana att låta glida mellan
fingrarna, ingenting, som de lärt i läxa som barn,
bekänt och givit löfte på och glömt. Därför togo
de varje ord så bokstavligt, som det var menat.
Den färdiga värld de kände, hade blivit utökad
med ett komplement, som gjorde allting
fullkomligt nytt.
Om de fått den minsta misstanke om att denne
man toge vad Kierkegaard kallar Jordlivets
For-skjelligheder med samma ro som bättre kristna
brukade göra, framför allt förr, då skulle de
naturligtvis stängt sig och varje försök att nå
dem varit förgäves. Men detta, att de förstodo
att han var passionerat upptagen av tanken på
att utjämna dem i det yttre livet, såsom de för
honom voro utjämnade i det inre, det gjorde, att
de följde honom.
Man såg hur de voro gripna, störda, plågade
och tjusade samtidigt.
De voro åter ett exempel på att människan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
