- Project Runeberg -  Dagen före drabbningen eller Nya skolan och dess män i sin uppkomst och sina förberedelser 1802-1810 /
106

(1882) [MARC] [MARC] Author: Rudolf Hjärne
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

1804.

ser tyska och hade här om afton lärt sig utantill följande
förtjusande strof ur Matthissons Lied der Liebe: *)

Durch Fichten am Hügel, durch Erlen am Bach

Folgt immer clein Bildniss, du Traute, mir nacli.

Es lächelt bald Wehmuth, es lächelt bald Bull

Ini freundlichen Schimnier des Mondes mir zu.

Bu kan ej föreställa dig med hvilket behag hon uttalar
dessa verser, i synnerhet de sista orden af tredje versen.
Ofta då hon uttalar »bald Bull», är jag frestad att rycka henne
till mig och bortkyssa dessa himmelska ljud från hennes
darrande läppar. Mon clet var ej det jag ville säga. Då
jag-om aftonen skulle taga godnatt, räckte hon mig sin hand och
uttalade med sin sköna, lena stämma: »du Traute». Jag var
utom mig och jag behöfde en hel natts eftertanke, för att
öfvertyga mig, att dessa ord betydde ingenting.

Sådan är jag, Livijn. Lugnet har för evigt flytt från
mitt hjerta. Den vilda eld, som fordom brann i ditt sköto
och som Wilhelm Meister släckte, den lågar nu ännu
häftigare i mitt bröst. Jag måste snart ha blodiga göromål
eller jag förgås. Ofta, då jag med mörka blickar betraktar
den ©Id, som förtär mig, och den svarta, ogenomträngliga
natt, som höijer min framtid, suckar jag öfver detta land,
som är beröfvadt — röfvare. Har du läst Mazarino ? **)
Kolmorden och Käglan och Majstigen, hvilka sköna gömställen
för röfvare! Min hembygd har också skogar, som kunde
vara passande boningar för dessa fria, oberoende människor.
Men huru tomma äro de ej! Till små gemena tjufverier,
dertill är den fege, föraktlige svensken fallen, men att
beväpnad se sin fiende i ansigtet, det vågar ban ej (!). O,
»Skål för vårt lyckliga fosterland!» —***)

*’) Finnes ej upptagen i M:s Gedichte, hvarföre citatet ej kunnat
kontrolleras.

**) Mazarino, den store röfvaranföraren i Lothringen och Elsas,
öfvers-af C. U. v. Sehneidau. 1—3 d. St, 1804.

***) Ur den från slutet af 1790-talet bekanta »Jaeobinervisan» (»Fyllom
våra glas» etc.), tillskrifven II. Hierta (= Järta).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:12:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rhdagen/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free