Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en packa ihop livad han samlat, nu vandra vi till
Tannila, till fru Mettas matbodar”.
”Till fru Mettas matbodar”, skriade skaran, och
tå get satte sig i rörelse. Enevalds blod jäste vid
tanken på att en adelig qvinna skulle öfverfallas,
han skulle se det, ocli icke, som hans riddare ära
fordrade, beskydda den värnlösa. Han hade varit
liinge i fremmande land och icke sett fru Metta
sedan sin barndom, detta återseende blefve
bedröf-ligt. Hade han helst icke varit fängslad! Nedlåta
sig till att bedja, att hyckla för en honde, det
kunde han ej förmå sig till, ehuru han väl kunnat
bli fri, blott han låtsat gå in på Pontus förslag.
Men detta ville han dock ej.
VI.
"Brita, har jag inte sagt dig tusen gånger, att
du inte får ställa hort en kittel innan du skurat
den blank, och den der är ju så knottriger, som
ditt eget koppärriga ansigte; men det är skilnan,
att koppärren ha vår herre märkt dig med, och
de lända dig till ingen skam, ty lika bra menniska
kan du vara, fast du inte är så fager i ansigtet;
men har du kittlarna mulna och inte skurar
tennfaten blanka, så vill ingen hederlig karl ha dig
till hustru. Ändå qvasten, står den icke i vrån!
vet du icke att den skall hänga der på spiken i
kontoret? Brita, Brita, om du fast tjenar hos en
torpare, så skall du vara ordentlig; och du sen,
som fått hedern komma i ett adelshus. Slå inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
