Note: This work was first published in 1967, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liu Ling by - Grottbygge, Mau Ke-yeh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken eller något mindre. Är dock ej så praktiskt och kostar mer i
uppvärmning.
Efter det att man valt ut ett ställe där jorden verkar vara av rätt
slag jämnar man till sluttningen så att man får en lodrät fasad.
Under det man gör detta märker man också hur jorden är att arbeta
med. Därefter tar man upp ett öppningshål på 2 X 7 chi och gräver
sig in ungefär 3 chi innan man börjar utvidga grottan. Under det
att man gräver märker man på jordmånen hur stor man kan göra
grottan. Ju hårdare och tätare jorden är desto större kan grottan
byggas, och omvänt, ju lösare och mjukare jorden är ju mindre
måste grottan göras. När man grävt ut grottan polerar man
jordväggen för att få den jämn, sedan putsar man med uppslammad
lössjord. Hela denna tid har ytterväggen lämnats orörd. Man
använder sig fortfarande av den lilla öppning man gjort från början.
Men när grottan är färdig slår man upp denna vägg så man får dörr
och fönstervägg. Fönsterväggen görs av ett spjälverk av ribbor över
vilka man spänner papper. Detta ger ett gott fönster som släpper in
ljus men stänger ute vind. Numera brukar vi också glasa en bit.
Men glas är dyrt och det är sällan man har större glasyta än 2X3
chi. Dessutom är glas inte alltid praktiskt och det kräver en
betydligt mer invecklad konstruktion av spjälverket.
I början är grottan lite fuktig men fukten torkar ut efter tre till
fem månader. Om jorden är av god kvalitet, om den är hård och
fast, kan man sedan bygga ut tilläggsgrottor och förrådskammare
som går ut från den första grottan. Men då låter man gångarna
mellan dessa grottor vara ganska smala, 2X7 chi ungefär.
Man kan inte bygga en sådan grotta ensam, man måste vara flera.
Detta löser vi oftast med arbetsbyte, man hjälper varandra.
Häruppe i norra Shensi föredrar folk som sagt att bo i grottor då de är
varmare om vintern och svalare om sommaren än hus. Nere i
centrala Shensi föredrar folk däremot att bo i hus.
Men jordgrottor är inte så hållbara, de kan till och med bli
farliga. Även om jorden är av god kvalitet håller en jordgrotta sällan
mer än två till tre generationer. Ofta håller den bara trettio år. Om
jordmånen är dålig och man har så ont om arbetskraft att man
inte kan bygga en hel stengrotta, då kan man bygga en grotta som
till hälften är en stengrotta och till hälften en i kullen ingrävd
jordgrotta. Men någon lämplig lösning är det inte. Man märker att en
jordgrotta håller på att ta slut om det faller små stycken jord från
taket. Då måste man iaktta försiktighet. Den kan dock fortfarande
utnyttjas om man förstärker den.
Dessa förstärkningar kan utföras på två sätt. Den bästa metoden
som dock bara kan användas till mindre grottor är att man tar sex
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
