Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
icke längre något existensberättigande i en miljö av frihet
och jämlikhet.
Skollärarekongressens arbete blev dels att skrida till en
ombildning av undervisningsinstitutionerna och dels att
uppklara och definiera hur den nya undervisningen borde vara.
Vid behandlingen av det senare spörsmålet hade
kongressen, i vilken icke blott ombud från skollärarnas
fackföreningar deltogo, men även ombud från alla
uppfostringsföre-ningar, såväl som från de högre och lägre skolorna och
universiteten, mera karaktären av en stor kommission för
undersökning av uppfostringens princip, än den hade karaktär av
kongress i vanlig bemärkelse. Alla som hade en eller annan
idé, eller annat projekt att framställa, kunde påkalla
uppmärksamhet, säga sin mening och kasta ljus över saken.
Först sysselsatte man sig med omdaning och
förbättring av skolornas organisation. Man borttog det som var
överflödigt och onyttigt och — här som överallt — införde
man en upplivande autonomi i stället för den dödande
auto-kratien.
Efter " denna preliminära omarbetning, som var intimt
sammanbunden med undervisningen, blev
undervisningsplanen utarbetad i stora drag.
De tvenne arterna av undervisning, den högre och den
lägre, slogs samman till en. Alla barn, vilka anlag de än
hade, eller hur rustade de voro, skulle ösa ur det
gemensamma vetandets källa. Deras fortsatta utveckling, hur olika den
än kunde gestalta sig, kunde blott bli resultatet av en större
eller mindre förmåga att lära, att upptaga det mänskliga
vetandet.
Slutsatsen av dessa premisser blev den absoluta
respekten för barnets rättigheter. Barnet — morgondagens vuxne
samhällsmedlem — blev betraktat som1 en i grund och botten
fri och oberoende varelse. Men befinnande sig på
utvecklingens stadium tilläts det ingen, varken individer eller grupper,
att påtruga barnet varken det eller det sättet att se
eller tänka.
Föräldrarnas rätt att disponera över barnets hjärna blev
förnekad, förklarad tyrannisk och orättfärdig. Man ville icke
längre tillerkänna dem större rätt att efter gottfinnande
preparera hjärnan, än att missforma deras ryggrad. Liknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
