Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första akten - Scen 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SCEN 6.
(Atina Andréjcwna och Maria Antönowna störta in i rummet.)
ANNA ANDRÉJEWNA:
Hvar ä’ di? Hvart tog dom vägen? Ack,
min Gud!
(Öppar dörren till förstugan:)
Anton! Antoscha . . . stanna!
(Talar fort. — Till dottern:)
Ack, du ensam bär skulden! Ditt eviga
jamande: »En nål... en halsduk!»
(Hon springer till fönstret och ropar:)
Anton! Hvart far du? . . . Har han kommit
. . . revisorn? Har han mustascher . . . stora
mustascher? Hva?
(Polismästarens röst utifrån:)
Sedan, sedan!
ANNA ANDRÉJEWNA:
»Sedan, sedan!» — Hvilket svar! Jag vill
ej veta af något »s e d a n >! . . . Säg
åtminstone ett enda ord: Är han öfverste? Ah . . !
(Med forakt och våldsam vrede:)
Han har rest! Men vänta ... du ska’
minsann må!
(Till dottern:)
Du! Du ensam rår för alltihop! Ideligen
detta: »Mamma, lilla mamma! Sätt fast
halsdukssnibben där bak! Jag kommer ju genast!»
Nu stå vi där! Och hva’ fick vi veta? O, ditt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
