Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hertiginnan, om zaren så önskade för att få gynnsamma
fredsvilkor af Polen, skulle hållas i säkert förvar, till
dess zaren begärde hennes frigifvande; men Erik var
beredd att gå längre, än instruktionen utvisade. Då
Gyllenstjerna skulle anträda sin rosa, skref konungen
till honom den 27 Oktober 1566, att han, om storförsten
ej visade sig medgörlig, skulle använda några artiklar
i slutet af en brefvet medföljande replik på storförstens
möjliga propositioner; hvarjemte konungen vid strängt
straff förbjöd honom att for någon annan än storförsten
yppa dessa värf. Att dessa replikens artiklar i nödfall
medgåfvo Katarinas utlemnande, synes dels af Eriks
dagbok den 5 Dec., då han antecknat, att han skrifvit
till Gyllenstjerna: “att denne, om nöden tvingade, icke
för hertigens af Finland skull skulle sätta hela
fäderneslandet i fara“, dels af den bekännelse, som aftvangs
Jöran Persson på pinbänken 1568, dels slutligen deraf,
att Gyllenstjerna och de andra svenska sändebuden i
det, med Ryssland den 16 Febr. 1567 afslutade,
förbundet verkligen lofvade hennes utlemnande. Zaren
afsände ock genast en legation till Sverige för att erhålla
Eriks ratifikation på förbundet och afhemta furstinnan
Katarina. De ryska sändebuden anlände till Upsala den
18 Maj 1567, men Sturemorden och konungens sedan
följande svagsinthet afbröto alla underhandlingar med
dem. Först då Erik emot våren 1568 återkom från
vinterfälttåget, kommo de åter i gång. Erik svarade
den 11 April på en skrifvelse från Ivan, att han, så
snart rådet hunnit samlas, skulle gifva svar och affärda
sändebuden. Johan var nu mera ej så fullt som förut i
konungens våld, och löftet om Katarinas utlemnande
svårt att uppfylla. Erik berättas ock hafva uppdragit
åt Per Brahe, Gabriel Kristersson (Oxenstjerna), Nils
Gyllenstjerna och Bengt Gylta att söka förmå de ryska
sändebuden att afstå från fordran på Katarinas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
