- Project Runeberg -  Resningen 1568. En historisk studie /
6

(1880) [MARC] Author: Thure Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans ögon visa sig illvilja, snikenhet, svek och stämplingar
öfverallt; han bedömer afsigterna efter utgången och
är sällan benägen att förlåta tjenarens misstag; han har
dertill ett sätt att banna och befalla, som stöter tillbaka
äfven den, som ser det på sekellångt afstånd.“ Detta
Eriks hänsynslösa och sjelfviska utöfvande af sin makt
bidrog säkerligen ej litet till att åter väcka till lif
aristokratiens aldrig fullt inslumrade motvilja mot en stark
konungamakt och till att minska den undersåtarnes
vördnad och aktning för konungadömet såsom rättens
beskydd, hvilka hans fader med så mycken möda och strid
hade skapat under sitt långa regemente. Erik bär fullt
ut lika mycket som Johan och Sigismund skulden för,
att Gustaf Vasas verk under hans efterträdare höll på
att falla samman.

Fast och nästan oförstörbart skulle detta Gustafs
verk varit i en klok efterträdares händer, utan att några
våldsamma kraftyttringar behöft ifrågakomma, ty
konungamakten stod nästan utan motvigt i riket. Gent emot
råd och ständer var konung Eriks makt nästan oinskränkt;
af den ställning, rådet under unionstiden
kunnat intaga, fans nu mera knappast ett spår. Något
sjelfständigt steg mot konungen, något häfdande af en laglig
makt bredvid konungens försöker rådet aldrig. Riksråden
äro Eriks hörsamme tjenare, oftast utan det ringaste
inflytande på styrelsens gång; ja till och med
under konungens svaghetstid, då ju tillfälle dertill kunnat
erbjudas, våga de ej att uppträda på ett sätt, som kunnat
afgörande inverka på landets öden, eller söka en
sjelfständigare ställning. Gränserna för ständernas makt och
formen för dess utöfvande voro ännu obestämda. Genom
sin rätt att bevilja gärder kunde riksdagen ej utöfva
något synnerligt tryck på konung Erik. Han var, tack
vare hans faders hushållning och de betydliga inkomster,
kronan under dennes tid vunnit, ej så mycket nödgad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:03:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/resn1568/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free