- Project Runeberg -  Per Lindeströms resa till Nya Sverige 1653-1656 skildrad av honom själv i hans handskrift "Geographia Americae eller Indiae Occidentalis beskrijffningh" /
160

(1923) [MARC] Author: Per Lindeström With: Nils Jacobsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Holländarna söka lura indianerna genom att förfalska
deras “penningar“.



Holländaren lät uti detta så väl som annat påskina sin
vinst och girighet, menandes sig igenom desse de vildes
penninger att kunna bringa sig till ett stort kapital och
rikedom, tog sig före att föra den kikhosteskalen till Holland
och låta på de vildes manér göre desse penningerne. Blev
så därav bearbetat till en tunna guld, som de förde till
Västindien till att handla med. När de vilde nu desse
penninger besågo, kände de igen, att det intet var deras arbete,
och ville så intet acceptera och upptaga dem för gode och
gyltige. Befinnandes alltså holländaren all sin använde
mödo och arbete därutinnan in cassum elaborerat[1] hava.

Om indianernas vänskapliga umgänge med svenskarna.



Kap. XXII. Om de amerikaniske vilde människors
givmildhet, förtrogenhet uti conversation och umgänge med de
kristne, samt när de kristne varde de vilde besökande, huri
de då bliva av dem fägnade.


De vilde äro uti sin conversation med de kristne
äresamme nog efter sitt vis, där de veta sig hos dem have en
nittappé eller en god vän, som vill dem väl, plägar honom
med mat och dryck, när han kommer, såsom ock förärar
honom något smått, såsom sylspets, spegel, glaspärlor och
sådant, vilket han för store ertedde välgärninger erkänner.
När vilden sedan till den kristne igenkommer, då låter han
påskina sin givmildhet igen med 20, 30 à 40 dubbelts värde
uti skinnvarur och annat. Då kommer vilden därmed så
stolt och uppbläst, kastandes det på golvet för den kristne
och pustar samt blåser därvid, som han ville säga: »Tag
du detta, som jag bringar dig, upp för gott igen för det
goda, som du mig bevisat haver.» Uti sådane fall måste
en alltid hava sitt bord odukat på den nedre ändan, ty när

[1] förgäves ha bemödat sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:01:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/resanyasv/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free