- Project Runeberg -  Per Lindeströms resa till Nya Sverige 1653-1656 skildrad av honom själv i hans handskrift "Geographia Americae eller Indiae Occidentalis beskrijffningh" /
90

(1923) [MARC] Author: Per Lindeström With: Nils Jacobsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på skeppet Örn och omöjeligit var hålla oss till Novam
Sueciam
utan förfriskning. Varföre beslöts att sätta till
Sancte Christopheri Eiland[1] efter friskt vatten och andre
tarvor till folket. Uppå detta vårt skepp Örn var folket
då med någre häftige och smittosamme sjukdomar
behäftade såsom brännesjukan, frossan, rösotan och kvinnor,
som födde barn, så att där var en sådan klagan och
jämmer, ja, jämmer över jämmer, att en människa, om hon
hade än itt stenhjärta, så måtte hon ändock givit sig till
sorg och ängslan över det eländige tillståndet. Och när
nu vårt tillstånd var som eländigast, kom så turken med
tri sine skepp därtill med oss att attaquera och antasta,
varmed sannas det ordspråket: »nulla calamitas sola[2]».
Kan var och en därjämte ock väl tänka, där en sådan
myckenhet med folk, var på annan, bliver ihoppackat och
trängt, som på detta vårt skepp var, och sådane
smittosamme sjukdomar få så sitt insteg där till, huru de sedan
varandra smitta måge. Dödde därav ock mycket folk, ja
stundom 3, 6, 8 och 9 lik, som om morgonen efter hållit
chorum var efter annan lades på ett sågebräde, och sedan
prästen har kastat tre sköfler[3] med aska därpå och gjort
en ceremon[4] däröver, så skötos de i havet. Och var deras
grav djup nog för dem grävin. Liken blevo allenast uti
lakan eller skinnfällar insömmade, och vid armar och fötter
stenar och järnkulor bundne, på det de dess fortare sjunka
måtte, att fiskarne dem ej uppsluka måge. Men tros
näppligen dem kunna komma till någon botten, förrän de
kommo fiskarne till spis, emedan holländaren tenterat[5]
haver, om han skulle hinna botten i västerhavet och därtill
med 4 eller 5 skepp med lutter[6] lastade tåg utförsänt, vilke
tåg de allesammans have utlöpa låtit men ändå ingen botten
funnit. Var det officerare, som skulle begravas, så


[1] ön S:t Kristoffer
[2] ingen olycka kommer ensam
[3] skovlar
[4] läst begravningritualet
[5] försökt
[6] idel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:01:47 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/resanyasv/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free