Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - [Andra berättelser] - Vådan av att vara skådespelare på landsvägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vacker ung man, ända till den händelse, varom nu är
fråga:
Hall befann sig en vinterafton på väg till Vadstena, där
han stämt möte med sin lilla trupp för att giva spektakler.
Bredvid honom i släden satt skjutsbonden, en ung, reslig
östgöte. Hall, som i Vadstena bland annat ämnade
uppföra »Victor eller skogsbarnet», en rövarepjäs, vilken den
tiden gjorde furore även på kungliga scenen, skulle själv
utföra rövaranförarens parti, och då detta var lika långt
som maktpåliggande, ansåg sig Hall icke bättre kunna
fördriva tiden under resan än med att repetera sin roll.
Han började därför med sitt vanliga patos:
»Jag har fattat mitt beslut, du måste dö!»
Skjutsbonden spratt till i släden.
»Om också tusen liv du hade, skall du dö», fortfor
rövaranföraren, »och plikta för de eder, som du brutit!»
Bonden hoppade ånyo till och började kallsvettas.
»Min dolk är slipad, mitt gevär är laddat, och hundra
tappra män i denna skog blott väntar på min vink.»
Bonden tog ett skutt ur släden; men Hall, som var i
taget, märkte det icke, utan, livad av konstens genius,
fortfor med allt högre stämma:
Tro ej att rövarns klinga blivit slö.
Vid alla ugglors tjut, du måste dö!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
