Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
täflan i egoism.
hufvud att behålla sitt vetande för sig själf och
nog kallt hjärta att kunna se en kamrat våndas
i sin oförmåga. Från detta är steget icke långt
till att yfvas öfver egen duktighet och glädjas
öfver andras svaghet.
Man hör så ofta den vackra frasen om, att
skolan skall vara en beredelse till lifvet, men
för att göra denna fras till en vacker och icke
en grym verklighet synes det mig, att skolan
borde upphöra att vara en kampbana för
egoistisk täflan om de högsta kunskapsprisen och
i stället fostra ungdomen till en lefvande känsla
af lifvets kraf på samhörighet, på
medansvarig-het, en för alla och alla för en.
Af en yngling, som till sitt 18:de år fostrats
till fullkomlig själfviskhet, med sig själf allena
som mål, kan man icke begära, att han såsom
man skall ändra natur, bli altruist och social
i tanke och handling. Ofta blir han det i
tanken, gripen af ungdomens hänförelse för hem,
hembygd och fosterjord, men därför att ban
saknar öfning att verka och offra sig för andra
blir hans hänförelse ofta steril och han sjunker
snart åter i själfvets jagande efter egen fördel.
Endast så kunna vi förklara många af de före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
